På torsdag väntas riksbankens första räntebesked sedan USA:s tidigare president Donald Trump införde nya tullar. Tullarna har skapat omvälvningar på de globala marknaderna och väckt en del orosmoment kring världsekonomins framsteg och stabilitet. I Sverige har denna internationella turbulens bidragit till att diskussionerna om räntepolitiken intensifierats.
Helena Bornevall, seniorekonom vid Handelsbanken, säger att marknaden har genomgått en betydande förändring i fokus: ”Marknaden har svängt från inflationsoro i början av året till mer konjunkturoro.” Denna skiftning reflekterar en ökad osäkerhet kring hur den globala handeln kommer att utvecklas och påverka den svenska ekonomin och dess tillväxttakt.
De svenska storbankerna har haft livliga diskussioner och analyser inför räntebeskedet. Enigheten bland dessa banker är tydlig när det gäller kortsiktiga åtgärder: ingen av dem förväntar sig en sänkning av räntan i maj. Dock börjar osäkerheten krypa in när den framtida penningpolitiken diskuteras. Storbankerna har olika syn på hur riksbanken kommer att agera under resten av året.
Flera banker menar att den fortsatt starka svenska kronan och de relativt stabila ekonomiska fundamenten pekar mot att det kanske inte blir några sänkningar överhuvudtaget senare i år. Å andra sidan finns det de som varnar för att om Trumps tullpolitik leder till en global konjunkturnedgång, kan Sverige behöva anpassa sin räntepolitik för att stötta ekonomin.
För närvarande råder det osäkerhet om i vilken riktning den globala ekonomin är på väg och hur centralbanker över hela världen kommer att reagera. I denna komplexa situation kommer riksbankens besked att bevakas noggrant, inte bara av ekonomer och analytiker utan också av företagare och konsumenter vars vardag påverkas av förändringar i ränta och konjunktur. Räntebeskedet på torsdag förväntas bli en indikator på vilken väg Sverige väljer att ta i dessa osäkra tider.
