Kammarrätten i Stockholm har i en nyligen avkunnad dom fastställt Skatteverkets beslut att genom efterbeskattning på skönsmässig grund höja en individs inkomst av kapital med 200 000 kronor för beskattningsåret 2018 samt att påföra skattetillägg. Beslutet grundar sig på att personen i fråga mottagit ersättning för överlåtelse av en hyresrätt utan att redovisa detta som inkomst.
Bakgrund
Den 15 februari 2022 beslutade Skatteverket att genomföra en efterbeskattning på skönsmässig grund, vilket resulterade i en höjning av personens inkomst av kapital med 340 000 kronor för beskattningsåret 2018. Skatteverket menade att personen hade mottagit ersättning för överlåtelse av en hyresrätt utan att redovisa det som inkomst, vilket föranledde beslutet om efterbeskattning samt påförande av skattetillägg.
Individens yrkanden
Personen yrkade i första hand att ersättningen för överlåtelsen av hyresrätten inte skulle anses utgöra skattepliktig inkomst, och i andra hand att den skattepliktiga inkomsten skulle bestämmas till 200 000 kronor. Hen yrkade även ersättning för ombudskostnader hos Skatteverket samt i förvaltningsrätten och kammarrätten. Personen hävdade att hen inte hade mottagit någon skattepliktig ersättning och att Skatteverket hade tillräckligt underlag för att beräkna skatten tillförlitligt, vilket skulle utesluta skönsbeskattning.
Skatteverkets argument
Skatteverket ansåg att överklagandet och ansökan om ersättning för ombudskostnader skulle avslås. Enligt Skatteverket skulle den ersättning som personen mottagit i första hand anses vara skattepliktig inkomst enligt 42 kap. inkomstskattelagen (IL). Vidare menade Skatteverket att det inte fanns något hinder mot att beskatta olagliga inkomster och att ersättning vid överlåtelse av en hyresrätt inte var skattefri enligt 8 kap. IL.
Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterade att personen hade tagit emot ersättning för överlåtelse av en hyresrätt. Enligt jordabalken är det förbjudet att uppställa ett sådant villkor om ersättning för överlåtelse av en hyresrätt till en bostadslägenhet, och ett sådant villkor är ogiltigt. Trots detta bedömde kammarrätten att den mottagna ersättningen utgjorde en skattepliktig kapitalinkomst, då hyresrätten betraktas som en tillgång enligt inkomstskattelagen.
Kammarrätten granskade också om det fanns grund för skönsbeskattning och efterbeskattning. Utredningen visade att personen hade mottagit tre postväxlar om sammanlagt 300 000 kronor, och att hen samma dag överfört 100 000 kronor via Swish till en förmedlare, vilket totalt uppgick till 200 000 kronor för överlåtelsen. Kammarrätten ansåg att det inte fanns tillräckligt stöd för att personen mottagit ett högre belopp än detta och bedömde att skatten kunde beräknas tillförlitligt utifrån Skatteverkets utredning.
Skattetillägg och ombudskostnader
Eftersom skatten inte skulle bestämmas genom skönsbeskattning fanns det inte förutsättningar för skattetillägg enligt 49 kap. 6 § skatteförfarandelagen (SFL). Dock hade personen lämnat en oriktig uppgift som motiverade skattetillägg enligt 49 kap. 4 § SFL. Skattetillägget fastställdes till 40 procent av den skatt som skulle betalas på beloppet 200 000 kronor.
När det gällde ersättning för ombudskostnader hos Skatteverket, avvisades ansökan eftersom den gjordes först i kammarrätten, vilket inte var i enlighet med reglerna. Kammarrätten bedömde inte heller att personen hade behövt ett ombud för att ta tillvara sina rättigheter i förvaltningsrätten och kammarrätten, och avslutade därför ansökan om ersättning för kostnader.
Sammanfattning
Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut att efterbeskatta individen för en skattepliktig inkomst av 200 000 kronor för beskattningsåret 2018 samt påföra skattetillägg. Domen underströk vikten av korrekt redovisning av inkomster och bekräftade att även olagliga inkomster är skattepliktiga. Kammarrätten avslog också individens yrkanden om ersättning för ombudskostnader.