Nyheter
Öppen artikelPolisen bygger upp nya grupper mot hybridangrepp i Sverige
Polisen förändrar sitt arbete för att upptäcka systematiska angrepp mot samhällsviktig verksamhet. Nationella och regionala lägescentraler ska leta efter samband, medan särskilda utredningsgrupper med kunskap om hybridhot byggs upp i landet.

Polisen stärker förmågan att upptäcka och utreda brott riktade mot samhällsviktig verksamhet. En del av arbetet är att söka efter mönster bakom händelser som tidigare kan ha hanterats som enskilda fall av skadegörelse eller mindre allvarliga brott.
Åtgärderna är inriktade på så kallade hybridhot och omfattar bland annat lägescentraler med särskild kompetens samt utredningsgrupper som ska kunna ta över efter den första akuta insatsen. Samtidigt har samarbetet mellan Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Försvarsmakten stärkts.
Angrepp mot viktig infrastruktur
Polismyndigheten använder benämningen brott mot samhällsviktig verksamhet. Det kan exempelvis röra sig om sabotage mot elledningar, telefonmaster eller järnvägsspår.
Enligt Magnus Roglert, nationell chef för polisens beredskapssektion, ligger tyngdpunkten generellt på samhällsviktig verksamhet inom energi- och transportsektorerna. Statsaktörer kan också använda kriminella nätverk för att genomföra uppdrag i Sverige, uppger han.
Den typen av händelser kan ingå i det som beskrivs som hybridhot. För polisen innebär det att ett brott inte enbart behöver bedömas utifrån den enskilda skadan. Flera händelser kan behöva granskas tillsammans för att det ska gå att se om det finns ett återkommande eller systematiskt upplägg.
Söker samband mellan händelser
Polisens tidigare arbetssätt har i större utsträckning utgått från att brotten varit fristående händelser. Nu ska myndigheten mer aktivt undersöka möjliga samband och gemensamma mönster.
Magnus Roglert uppger att brotten mot samhällsviktig verksamhet ökar. Enligt honom har händelser på området tidigare kunnat uppfattas som skadegörelse eller som andra mindre allvarliga brott. Polisens aktuella bild är att angreppen i högre grad är systematiska.
För att följa utvecklingen under hela dygnet arbetar polisen med så kallade driftcenter. Det är lägescentraler på både nationell och regional nivå där poliser med olika typer av kompetens delar uppgifter om pågående händelser.
Genom att samla information ska polisen kunna skapa en bredare lägesbild och snabbare uppmärksamma om flera händelser kan höra samman. Brott mot samhällsviktig verksamhet ingår i driftcentrens område samhällssäkerhet, där även ordningsstörningar finns med.
Driftcentren arbetar dessutom med gängbrottslighet. Enligt Roglert har arbetsmetoden varit framgångsrik i hanteringen av dödligt våld. Polisen vill nu använda motsvarande arbetssätt även för brott som riktas mot samhällsviktig verksamhet.
Särskilda utredningsgrupper byggs upp
När den första akuta fasen är över ska särskilda grupper kunna ta vid och ansvara för den fortsatta utredningen. Grupperna ska ha kompetens om hybridhot och håller på att byggas upp på olika håll i Sverige.
Utredningarna beskrivs av polisen som komplicerade och prioriterade. Syftet med organisationen är att myndigheten snabbt ska kunna agera om en händelse inträffar och därefter låta personal med relevant kunskap driva utredningen vidare.
Arbetet begränsas inte till Polismyndigheten. Samarbetet med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten har förstärkts för att förbättra möjligheterna att motverka hybridangrepp i Sverige.
Enligt Magnus Roglert pågår det fortlöpande arbete, insatser och operationer i landet för att möta möjliga hot mot samhällsviktig verksamhet. De nya lägescentralerna och utredningsgrupperna är delar av polisens arbete för att både upptäcka angrepp och kunna hantera dem när de inträffar.



