Nyheter
Öppen artikelKartläggning: 54 misstänkta ryska hybridangrepp i Europa på ett halvår
En europeisk kartläggning har identifierat 54 fysiska hybridangrepp och misstänkta planer med kopplingar till Ryssland mellan april och oktober 2026. Polen, Rumänien och Lettland är de länder där flest fall har noterats.

På drygt ett halvår har 54 fysiska hybridangrepp och misstänkta planer på sådana registrerats i Europa, enligt en ny europeisk kartläggning. Gemensamt för fallen är att myndigheter eller medier har pekat ut kopplingar till Ryssland.
Sammanställningen omfattar perioden från den 1 april till den 15 oktober 2026. Bland de granskade händelserna finns mordbränder, drönare utrustade med sprängmedel och ryska bombplan som befunnit sig farligt nära Natos gräns.
Cyberattacker, påverkansoperationer och traditionell underrättelseverksamhet har inte räknats in. Kartläggningen är i stället avgränsad till fysiska attacker samt misstänkta planer på sådana angrepp.
Ökade risker i Europa
Enligt Hybrid COE, ett forskningsinstitut för hybridhot i Helsingfors, utvecklas angreppen i en mer våldsam riktning. Institutets bedömning är att de som utför attackerna tar allt större risker.
Magnus Roglert, nationell chef för polisens beredskapssektion, beskriver säkerhetsläget i Europa och området kring Östersjön som osäkert.
– Det är ett osäkert läge i Europa och i vårt närmaste närområde runt Östersjön. Det ser helt annorlunda ut nu än vad det gjorde för bara ett par år sedan, säger han.
Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar, anser att beredskapen behöver utgå från att fler angrepp kommer att inträffa.
– Det är inte en fråga om det kommer att komma attacker, utan det är bara frågan när de sker. Så vi behöver verkligen vara beredda på det värsta, det skulle kunna vara bomber, attentat och sabotage mot infrastruktur, säger han.
Flest fall i tre länder
Polen, Rumänien och Lettland är de länder där flest angrepp har noterats under den granskade perioden. Enligt Försvarsmakten kan liknande händelser också börja inträffa i Sverige om Ryssland bedömer att det skulle ge önskad effekt.
Försvarsstabschefen Carl-Johan Edström säger att utvecklingen innebär en tydlig risk även för Sverige. Han pekar samtidigt på att Rysslands resurser inte är obegränsade och att insatserna för närvarande tycks koncentreras till Polen och de baltiska länderna, där de bedöms kunna få störst verkan.
– Det finns stora risker att det här utökas även till andra länder i Östersjöområdet. Just nu händer det i Polen och Baltikum men Ryssland har ju inte oändliga resurser. De fokuserar nog just nu på de länderna där det ger mest effekt. Så vi måste se det som en tydlig risk för Sverige också, säger Edström.
Han bedömer att situationen kan bli långvarig och att det inte handlar om en utveckling som går över inom något eller några år.
– Det här är ingenting som kommer gå över på ett eller två år utan vi har gått in i en period som kommer att vara kanske 10–15 år, säger han.
Bygger på öppna källor
Kartläggningen har genomförts av journalister vid 17 europeiska public service-bolag tillsammans med EBU:s verifieringsnätverk Spotlight. Underlaget består av öppna källor och journalistisk granskning.
För att ett fall skulle tas med krävdes att det rörde sig om en fysisk attack eller en misstänkt plan som myndigheter eller medier hade kopplat till Ryssland. Uppgifterna innebär därför inte att samtliga händelser är rättsligt fastställda som ryska angrepp.
En tidigare europeisk granskning av perioden 2024–2025 identifierade 60 hybridangrepp där spåren bedömdes leda till Ryssland. Den nya sammanställningen omfattar alltså 54 fall under perioden mellan början av april och mitten av oktober 2026.



