Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Finland har stoppat 68 fastighetsköp – Sverige saknar motsvarande lag

Finland har sedan 2022 stoppat 68 fastighetsaffärer med hänvisning till risker för landets säkerhet. I Sverige finns ingen generell möjlighet att stoppa utländska köp av fastigheter på samma grunder.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Finland har stoppat 68 fastighetsaffärer sedan 2022 efter bedömningar om möjliga hot mot den nationella säkerheten. Motsvarande köp hade sannolikt kunnat genomföras i Sverige, där myndigheterna saknar en generell möjlighet att ingripa.

De finländska besluten har bland annat berört fastigheter nära kritisk infrastruktur, affärsplaner som bedömts som osannolika och köpare med kopplingar till den ryska eliten. Fram till den 1 september i år hade sammanlagt 68 affärer stoppats.

Skärpta regler för utländska köpare

Finland har stegvis skärpt kontrollen av fastighetsköp som görs av medborgare från länder utanför EU. Försvarsminister Antti Häkkänen säger till Yle att en affär inte ska tillåtas om det inte går att utesluta att den innebär ett hot mot landets säkerhet.

Sedan juli 2025 gäller dessutom i princip ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter i Finland. Reglerna är tänkta att förebygga att fastighetsägande kan användas på ett sätt som skadar landets säkerhet.

Rickard Lindholm, sakkunnig vid det finländska försvarsministeriet, pekar på att den ryska staten kan tvinga medborgare som befinner sig utomlands att agera för landets räkning. Målet är enligt honom att undvika att ett omfattande fastighetsägande byggs upp över tid och senare kan utnyttjas vid en konflikt.

Sverige har ingen generell stoppmöjlighet

Svenska myndigheter har inte någon allmän rätt att stoppa utländska fastighetsköp med hänvisning till nationell säkerhet. Det gäller trots varningar från Säkerhetspolisen och ett utredningsarbete som har pågått i nästan tio år.

Frågan har åter blivit aktuell sedan Försvarsmakten velat ta över en fritidsfastighet i närheten av en marinbas i Stockholms skärgård. Med dagens svenska regler hade de affärer som stoppats i Finland sannolikt inte kunnat hindras på motsvarande sätt.

Kritik mot fokus på medborgarskap

Kari Liuhto, professor i underrättelseforskning vid Finlands försvarshögskola, anser att lagstiftningen fyller en viktig funktion genom att misstänkta affärer kan stoppas redan innan de genomförs. Ett senare ingripande genom expropriering är enligt honom både mer komplicerat och dyrare.

Samtidigt ser han brister i hur reglerna är utformade. Enligt Liuhto läggs alltför stor vikt vid köparens medborgarskap, vilket innebär att kontrollerna i många fall inte träffar de personer som utgör den egentliga risken.

Om rysk underrättelsetjänst vill få tillgång till en strategiskt viktig fastighet kan den enligt honom använda mellanhänder eller andra tillvägagångssätt. Han framhåller också att de flesta ryska fastighetsköp i Finland inte har någon koppling till underrättelseverksamhet.

Bulvaner en växande utmaning

De finländska myndigheterna känner till risken för att fastigheter köps genom bulvaner. Enligt försvarsministeriet har den risken ökat sedan ryska medborgares möjligheter att köpa fastigheter stoppades helt.

Myndigheterna har verktyg för att ingripa när en misstänkt bulvan identifieras. Den stora svårigheten är enligt Rickard Lindholm att upptäcka vem som i praktiken står bakom ett köp.

Trots dessa luckor bedömer han att granskningen gör säkerhetshotande fastighetsaffärer svårare att genomföra. Den viktigaste effekten är enligt honom att kontrollsystemet verkar avskräckande, även när det inte går att identifiera samtliga försök att kringgå reglerna.

← Tillbaka till nyhetsarkivet