Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Elevers engelska förbättras – Malå över rikssnittet på nationella provet

Elevernas betyg i engelska stiger samtidigt som resultaten i svenska försämras, visar statistik från Skolverket. På Nilaskolan i Malå märker lärarna hur engelskan tar allt större plats i elevernas vardag, framför allt i tal och hörförståelse.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Elevernas betyg i engelska förbättras samtidigt som betygen i svenska går åt motsatt håll, enligt statistik från Skolverket. I Malå syns utvecklingen bland annat i niondeklassarnas resultat på det senaste nationella provet i engelska.

Eleverna i Malå fick ett genomsnittligt resultat på 16,4 poäng av maximalt 20. Det var ett av de högsta resultaten i Västerbotten och kan jämföras med rikets genomsnitt på 15,8 poäng.

På Nilaskolan upplever lärarna Jessica Persson och Essi Hentilä att engelskan har fått en större plats i barnens och ungdomarnas liv. Aktiviteter som tidigare i högre grad skedde på svenska genomförs nu ofta på engelska.

Mer engelska på fritiden

Enligt lärarna handlar förändringen bland annat om vilket språk eleverna möter när de läser, samtalar och tar del av underhållning. En större del av tiden ägnas åt engelskspråkigt innehåll, medan motsvarande aktiviteter på svenska har minskat.

Jessica Persson beskriver det som en bredare samhällsutveckling och inte som något som är unikt för Malå. Engelskan har inte helt ersatt svenskan, men språket upptar mer av barnens tid än tidigare.

Den omfattande kontakten med engelska kan också påverka vilket språk eleverna använder. Persson berättar att skolan har mött elever med svenska som modersmål som i praktiken nästan enbart har talat engelska.

Eleverna Olle och Tuva beskriver hur den återkommande exponeringen påverkar deras kunskaper. Genom att ofta höra engelska vänjer de sig vid språket och utvecklar sin förmåga.

Olika krav i språkämnena

Att en elev får ett högre betyg i engelska än i svenska behöver däremot inte innebära att engelskkunskaperna är mer avancerade än kunskaperna i svenska. Kraven i skolämnet svenska är högre eftersom svenska är modersmål i Sverige, medan engelska bedöms utifrån andra krav.

Skillnaden mellan betygen går därför inte att använda som ett direkt mått på vilket av språken en elev behärskar bäst. Resultaten visar i stället hur väl eleven når de mål och krav som gäller inom respektive ämne.

Samtidigt visar Skolverkets statistik en tydlig övergripande utveckling: engelskbetygen förbättras medan svenskbetygen försämras. På Nilaskolan blir den ökade användningen av engelska märkbar i undervisningen och i elevernas sätt att kommunicera.

Tal och hörförståelse utvecklas mest

Det är främst elevernas förmåga att förstå talad engelska och själva tala språket som har blivit bättre. En stor del av den engelska som elever möter utanför skolan är informell, vilket gör att den inte ger samma träning i alla delar av språket.

Skrivförmågan har därför inte utvecklats i samma utsträckning som talet och hörförståelsen. Skolan behöver enligt Jessica Persson väga upp detta genom undervisning i grammatik och skriftliga strukturer.

Hon framhåller att eleverna inte får med sig dessa delar på samma sätt genom den engelska de möter på fritiden. Arbetet med korrekt skriftspråk blir därmed en viktig del av undervisningen, även för elever som är vana vid att höra och använda engelska i vardagen.

Så räknas betygspoängen

När bokstavsbetyg omvandlas till poäng motsvarar ett A 20 poäng och ett B 17,5. Ett C ger 15 poäng, ett D 12,5 och ett E 10, medan ett F ger 0 poäng.

Genomsnittet räknas fram genom att poängen för samtliga betyg läggs samman och därefter delas med antalet betyg. En elev med betygen A, C och E får sammanlagt 45 poäng. Delat på tre blir resultatet 15 poäng, vilket motsvarar betyget C.

← Tillbaka till nyhetsarkivet