Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Thedéen: Ofinansierade vallöften kan kräva fler räntehöjningar

Riksbankens prognos om två troliga räntehöjningar under det närmaste året bygger på att den kommande regeringen för en stramare finanspolitik. Om vallöften genomförs utan finansiering kan inflationen bli högre och fler räntehöjningar krävas, enligt riksbankschef Erik Thedéen.

Cirka 2 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Den kommande regeringens finanspolitik kan få betydelse för hur räntan utvecklas under det närmaste året. Riksbankschef Erik Thedéen framhåller att ofinansierade vallöften kan driva upp inflationen och leda till att räntan behöver höjas.

Tidigare i veckan uppgav Thedéen att Riksbanken troligtvis kommer att höja räntan två gånger under det närmaste året. Bedömningen bygger dock på ett antagande om att den regering som tillträder för en stramare finanspolitisk linje än den avgående regeringen.

Om finanspolitiken i stället blir mer expansiv genom att olika vallöften genomförs utan finansiering kan förutsättningarna förändras. Enligt Thedéen skulle det innebära högre inflation, vilket i sin tur skulle kräva räntehöjningar.

Vallöften behöver finansieras

I Ekots lördagsintervju säger riksbankschefen att partiernas olika åtgärder från valrörelsen i stor utsträckning måste finansieras om de ska genomföras.

”Annars går inte den där ekvationen ihop”, säger Erik Thedéen i intervjun.

Uttalandet innebär att Riksbankens prognos inte enbart handlar om den ekonomiska utvecklingen i övrigt. Den bygger också på hur den kommande regeringen väljer att utforma sin ekonomiska politik och hantera kostnaderna för de förslag som presenterats under valet.

Thedéen anger inte vilka enskilda vallöften eller partiförslag som kan påverka utvecklingen. Hans besked gäller i stället den samlade finanspolitiken och behovet av att finansiera de åtgärder som genomförs.

Beskriver hur systemet fungerar

I intervjun får Thedéen frågan om hans uttalande ska uppfattas som en varning till den kommande regeringen. Han avvisar den beskrivningen och säger att budskapet snarare är en upplysning om hur det ekonomiska systemet är utformat.

”Det är egentligen inte en varning till politiker”, säger Thedéen och tillägger att det handlar om att beskriva ett system som politikerna själva har inrättat.

Riksbankschefens resonemang utgår från sambandet mellan regeringens finanspolitik, inflationen och Riksbankens räntebeslut. Om ofinansierade åtgärder leder till ett högre inflationstryck behöver Riksbanken enligt honom svara genom att höja räntan.

Det innebär samtidigt att prognosen om två troliga höjningar inte är frikopplad från de beslut som fattas av den nya regeringen. Bedömningen förutsätter en stramare finanspolitisk inriktning än den som den avgående regeringen har haft.

Prognosen kan påverkas av regeringens vägval

Thedéens besked sätter därmed fokus på finansieringen av de åtgärder som partierna har lagt fram i samband med valet. Om den kommande regeringen vill genomföra flera av förslagen behöver den enligt riksbankschefen se till att de till stor del är finansierade.

Om så inte sker kan inflationen bli högre än vad Riksbankens nuvarande prognos utgår från. Konsekvensen skulle då vara ett behov av ytterligare räntehöjningar.

Riksbankschefen presenterar inte beskedet som en politisk uppmaning eller som kritik mot något särskilt parti. Han beskriver det i stället som information om vilka följder olika finanspolitiska beslut kan få inom det system som gäller.

← Tillbaka till nyhetsarkivet