Nyheter
Öppen artikelValmyndigheten redo om regeringsförsöken leder till extraval
Riksdagen har misslyckats med den första av fyra möjliga statsministeromröstningar. Om samtliga försök faller ska ett extraval kunna genomföras inom tre månader, och Valmyndigheten uppger att den är förberedd.

Efter den första misslyckade statsministeromröstningen återstår tre möjliga försök att få fram en ny regering. Om inte heller de lyckas väntar extraval, och Valmyndigheten uppger att den står redo att genomföra det.
Det har gått 44 dagar sedan valet. Under den tiden har riksdagen genomfört en av de fyra statsministeromröstningar som kan hållas innan ett extraval blir aktuellt. Den första omröstningen slutade med att den föreslagna regeringsbildningen inte fick tillräckligt stöd.
Tre månader för att genomföra valet
Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist framhåller att myndigheten har till uppgift att kunna hantera ett extraval när det behövs. Beredskapen finns därför redan, även om tidsramen skulle bli betydligt kortare än vid ett ordinarie val.
Ett extraval ska genomföras senast tre månader efter talmannens beslut. Enligt Nyqvist är det en mycket begränsad tidsperiod för att ordna ett val enligt den svenska valprocessen. Samma moment som vid ett vanligt val behöver utföras, men arbetet måste ske under kortare tid.
En skillnad jämfört med valet i september är att ett eventuellt extraval enbart skulle omfatta riksdagen. Väljarna skulle alltså inte samtidigt rösta i kommun- och regionval.
För att ett extraval ska bli aktuellt krävs att riksdagen misslyckas med samtliga fyra försök att utse en statsminister. Hittills har bara en sådan omröstning genomförts, vilket innebär att tre försök återstår.
Även beredskap för kommunala omval
Parallellt är Valmyndigheten förberedd på att det kan bli aktuellt med omval i vissa kommuner. Valprövningsnämnden behandlar fortfarande ärenden som rör det ordinarie kommunvalet.
Om prövningen visar att något har gått fel kan ett kommunval behöva göras om. Det handlar om en annan process än det möjliga extravalet till riksdagen, men Valmyndigheten behöver ha beredskap även för den situationen.
Bedömning av det politiska läget
Politikreportern Julia Lindvall bedömer att de rödgröna partierna har mer att förlora än att vinna på ett extraval. Hon hänvisar till att de för närvarande har majoritet i riksdagen. Bedömningen utgår från hur styrkeförhållandena i kammaren ser ut nu och vilka politiska risker ett nytt val kan innebära.
Det är samtidigt ännu inte klart om processen kommer att gå så långt som till ett extraval. Nästa steg avgörs av hur talmannen väljer att fortsätta arbetet med att få fram en statsministerkandidat som kan tolereras av riksdagen.
Talmannens besked avgör nästa steg
Magdalena Andersson från Socialdemokraterna var den första som fick i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda regering. Hon lämnade tillbaka uppdraget, fick det därefter på nytt och prövades sedan i riksdagen. Där röstades hennes kandidatur ned.
Efter det gick sonderingsuppdraget till Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist. På måndagen meddelade hon att det saknas en majoritet för en mittenregering.
Nu inväntas talmannens besked om hur regeringsbildningen ska fortsätta. Alternativen är att gå vidare till en ny statsministeromröstning, lämna ett nytt sonderingsuppdrag eller ge Thand Ringqvist ytterligare tid.
Så länge inte alla fyra statsministeromröstningar har misslyckats är ett extraval inte avgjort. Valmyndighetens besked är dock att organisationen är beredd om den politiska processen skulle sluta med att väljarna på nytt behöver ta ställning i ett riksdagsval.



