Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Valdeltagandet ökade tydligt i utsatta områden

Andelen som röstade i kartlagda utsatta områden steg med 6,2 procentenheter jämfört med riksdagsvalet 2022. Trots ökningen ligger valdeltagandet fortfarande under nivån 2018 och betydligt lägre än i landet som helhet.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Valdeltagandet i utsatta områden ökade från 54,9 procent 2022 till 61,1 procent i årets riksdagsval. I 69 av 75 jämförbara valdistrikt röstade en större andel än vid det föregående valet.

Resultatet bygger på den slutliga rösträkningen och en kartläggning av valdistrikt i områden som polisen klassar som utsatta eller särskilt utsatta. Ökningen uppgår till 6,2 procentenheter på fyra år.

Utvecklingen skiljer sig tydligt från valet 2022, då valdeltagandet sjönk kraftigt i de undersökta områdena. Årets nivå är däremot inte den högsta under de tre senaste riksdagsvalen.

Mobilisering kan ha påverkat

Under valrörelsen genomförde kommuner och ideella föreningar insatser för att få fler människor att rösta. Även moskéer och politiska partier arbetade med mobilisering i utsatta områden.

Zeth Isaksson, som forskar om väljarbeteenden vid Stockholms universitet, bedömer att sådana insatser kan vara en möjlig förklaring till uppgången. Han pekar också på att röstningen kan ha upplevts som mer lättillgänglig och lyfter att antalet förtidsröster ökade.

Karl-Oskar Lindgren, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och forskare om valdeltagande, anser att valet kan ha uppfattats som särskilt betydelsefullt bland boende i de berörda områdena.

Enligt honom kan frågor i valdebatten som berört människor med utländsk bakgrund ha haft betydelse. Han nämner bland annat konflikterna i Mellanöstern och migrationspolitiken. Diskussioner om permanenta och tillfälliga uppehållstillstånd samt möjligheten att återkalla medborgarskap har varit en del av valrörelsen.

Misstankar utreds på flera håll

Under den senaste veckan har misstankar om valfusk uppmärksammats, bland annat i Borlänge och i Järva i Stockholm. Åklagarmyndigheten har minst sex pågående ärenden där brottsrubriceringen är otillbörligt verkande vid röstning.

Lindgren anser att det ännu är för tidigt att avgöra om eventuellt valfusk kan ha påverkat det ökade valdeltagandet. Han gör samtidigt skillnad mellan att uppmana någon att rösta och att utsätta en väljare för påtryckningar.

En uppmaning behöver enligt honom inte vara valfusk, förutsatt att personen själv kan bestämma hur den ska rösta. Påtryckningar mot väljare skulle däremot vara ett problem.

Han framhåller också att misstankarna gäller ett litet antal valdistrikt, medan valdeltagandet har stigit i en stor majoritet av de undersökta distrikten.

Fortfarande under nivån 2018

Trots årets uppgång har valdeltagandet inte återvänt till 2018 års nivå. Då röstade 63,6 procent i de kartlagda områdena. Andelen föll därefter till 54,9 procent 2022 och steg till 61,1 procent 2026.

Utvecklingen kan därför beskrivas som en återhämtning efter nedgången vid det förra valet, snarare än som en ny toppnotering.

Skillnaden mot landet som helhet är fortsatt stor. Det nationella valdeltagandet var 87,2 procent 2018, 84,2 procent 2022 och 84,9 procent 2026. Under samtliga tre val har valdeltagandet i de undersökta utsatta områdena legat betydligt lägre än rikssiffran.

För 2026 innebär det en skillnad på 23,8 procentenheter mellan de kartlagda distrikten och hela landet.

75 distrikt kunde jämföras

Kartläggningen utgår från polisens förteckning över utsatta och särskilt utsatta områden. Polisens geografiska underlag har jämförts med Valmyndighetens kartor över landets valdistrikt.

Valdistrikt där minst 90 procent av ytan ligger inom ett utsatt eller särskilt utsatt område har tagits med. Totalt uppfyllde 151 valdistrikt det kriteriet.

Eftersom gränserna för valdistrikt kan ändras mellan valen gick inte samtliga att jämföra över tid. Av de 151 distrikten var 75 oförändrade och därmed direkt jämförbara mellan riksdagsvalen 2018, 2022 och 2026.

Valmyndighetens uppgifter om valdeltagande kopplades därefter till dessa distrikt. Bearbetningen genomfördes med AI-stöd och kompletterades med manuella kontroller.

← Tillbaka till nyhetsarkivet