Nyheter
Öppen artikelUrfolksmedier stärker samarbetet över nationsgränserna
Urfolkens kunskap och perspektiv behövs i dagens värld, enligt den tidigare NRK-chefen Nils Johan Heatta. Vid en internationell mediekonferens i Kautokeino möttes urfolksjournalister för att utbyta erfarenheter och formulera nya mål.

Urfolksmedier har en viktig uppgift i att förmedla kunskap och perspektiv som annars är okända för många. Det säger Nils Johan Heatta, tidigare chef för NRK Sápmi och en av initiativtagarna till det internationella medienätverket WIBN.
Heatta var med och grundade World Indigenous Broadcasters Network, WIBN, 2008. Han välkomnar att journalister från urfolksmedier fortsätter att träffas, dela erfarenheter och diskutera hur samarbetet kan utvecklas.
Enligt Heatta behöver verksamheten hela tiden röra sig framåt. När ett mål har uppnåtts är det, menar han, viktigt att formulera nya mål att arbeta mot.
Internationellt möte i Kautokeino
I början av september arrangerade WIBN en konferens i Kautokeino. Där samlades representanter för urfolksmedier från olika delar av världen för att utbyta erfarenheter.
En av deltagarna var Tanya Denning-Orman, som leder urfolksmedierna inom den australiska public service-kanalen SBS. Hon anser att behovet av urfolksmedier är större än någonsin och upplever samtidigt att arbetet håller på att växla upp.
Denning-Orman lyfter fram journalisternas insatser och deras medvetenhet om att arbetet bygger vidare på vad andra har gjort tidigare. Hon har också berättat om den rasism som urfolksjournalister möter i Australien.
Konferensen gav deltagarna möjlighet att jämföra erfarenheter från olika länder. Att medierna fortsätter att mötas och sätta upp gemensamma mål är något som Heatta ser positivt på.
Samiskt engagemang sedan 1970-talet
Även om WIBN formellt bildades 2008 hade samarbetet mellan urfolk pågått betydligt längre. Enligt Heatta har samerna haft en pådrivande roll i det internationella arbetet sedan 1970-talet.
Kontakterna med andra urfolk gjorde det möjligt att upptäcka att liknande problem fanns på flera håll. För de samiska deltagarna var det också betydelsefullt att uppleva en tillhörighet till en större grupp av urfolk.
Den gemensamma erfarenheten blev därmed en viktig del av samarbetet. Genom mötena kunde deltagarna se att de frågor de själva arbetade med inte var isolerade till ett enskilt område eller ett enda urfolk.
Heattas beskrivning visar att dagens nätverk har sin bakgrund i ett samarbete som vuxit fram under flera årtionden. WIBN blev senare den organiserade formen för kontakterna mellan medierna.
Kunskap och perspektiv i fokus
Heatta anser att urfolkens kunskap och sätt att se på världen är särskilt betydelsefulla i dag. Enligt honom kan urfolksmedier ge människor tillgång till perspektiv och erfarenheter som för många fortfarande är obekanta.
Han är samtidigt kritisk till föreställningen att den värld som har skapats skulle erbjuda svaret på framtidens frågor. Heatta hänvisar till att konflikterna enligt honom fortsätter att bli fler och menar att andra perspektiv därför behöver få utrymme.
För honom handlar urfolksmediernas roll inte enbart om att rapportera om enskilda händelser. Medierna bidrar också till att synliggöra kunskap och synsätt som han anser är viktiga för världen i stort.
Arbetet fortsätter nu genom de journalister och medieorganisationer som ingår i nätverket. Konferensen i Kautokeino blev ett tillfälle att följa upp tidigare insatser, dela erfarenheter och formulera nya mål för det fortsatta samarbetet.



