Nyheter
Öppen artikelUnga män är kraftigt underrepresenterade bland blodgivare
Andelen svenskar som lämnar blod minskar, samtidigt som unga män utmärker sig som den grupp där lägst andel donerar. I Västmanland gav bara 0,9 procent av männen mellan 18 och 24 år blod under 2024 och 2025.

Allt färre svenskar ger blod och särskilt få unga män söker sig till blodgivningen. I Västmanland behövde regionen nyligen slå larm om brist och akut kalla in registrerade givare.
Unga personer är generellt underrepresenterade bland landets blodgivare. Lägst andel finns bland de yngsta männen, enligt nationella siffror från Swedish Blood Alliance, Sweba.
Situationen märks även tydligt inom blodgivarvården i Region Västmanland. Där är unga män få bland dem som lämnar blod, trots behovet av nya givare.
Gitte Johansson, processledare för blodgivarvård i Region Västmanland, säger att efterfrågan på unga manliga blodgivare inte är begränsad till den egna regionen. Behovet finns i hela landet.
Färre än en av hundra gav blod
I Västmanland lämnade endast 0,9 procent av männen i åldern 18–24 år blod under 2024 och 2025. Det gör gruppen till en mycket liten del av regionens blodgivare.
Gitte Johansson upplever att många funderar på att anmäla sig som blodgivare, men att steget från tanke till handling ofta uteblir. Enligt henne handlar det om att människor inte tar sig tid att faktiskt genomföra en blodgivning.
Region Västmanland larmade så sent som förra veckan om brist på blod. Regionen behövde då kalla in sina befintliga givare akut. Även bland dem som kallades in var andelen unga män låg.
Utvecklingen i Västmanland är samtidigt en del av ett bredare nationellt mönster. Sweba uppger att de yngsta männen har den lägsta andelen blodgivare i Sverige.
Omar hade inte övervägt blodgivning
Omar Khan, 25, är en av de unga män som inte tidigare har funderat på att lämna blod. När han får veta att unga män är sämst representerade bland blodgivarna beskriver han gruppen som mindre bra på att ge och skänka.
Hans reaktion speglar ett av problemen som blodgivarvården möter: att många unga män inte har tagit ställning till blodgivning eller gått vidare med tanken.
Samtidigt är behovet av blod återkommande. I Sverige används i genomsnitt en blodpåse varje minut. En enda påse kan bidra till att rädda upp till tre människors liv.
Blodgivningen tar några minuter
Själva tappningen brukar ta mellan fem och tio minuter. Allt blod som doneras kontrolleras för att möjliga sjukdomar ska kunna upptäckas.
Efter en blodgivning kan givaren få järntabletter att ta med hem. Tabletterna ska hjälpa kroppen när den återbildar blodet som har lämnats.
Uppgifterna om hur blod används och hur en blodgivning går till kommer från Socialstyrelsen och GeBlod.nu.
För blodgivarvården innebär den låga andelen unga givare att rekryteringen av nya personer är viktig. Gitte Johansson och hennes kollegor ser särskilt ett behov av att fler unga män går från att överväga blodgivning till att faktiskt lämna blod.



