Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Ny rapport: Ukrainalärdomar har omsatts i svenskt civilt försvar

Myndigheten för civilt försvar bedömer att en stor del av de erfarenheter från Ukraina som identifierades 2024 nu har omsatts i konkret verksamhet i Sverige. Rapporten pekar bland annat på åtgärder inom vattenförsörjning, mobil kommunikation, betalningar, transporter och skydd av kulturarv.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

En ny rapport visar att svenska myndigheter har tagit hand om en stor del av de lärdomar från Ukraina som tidigare identifierats för det civila försvaret. Arbetet omfattar bland annat beredskap för vatten, kommunikationer, betalningar, transporter och kulturarv.

Snart har fem år gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes. Kriget har tydliggjort att ett samhälles försvarsförmåga inte enbart avgörs av militära resurser. Även långsiktigt fungerande energiförsörjning, transporter och befolkningens motståndskraft har stor betydelse.

Myndigheten för civilt försvar har granskat hur svenska myndigheter hanterar erfarenheter från Ukraina. Bedömningen är att många av de slutsatser som redovisades i rapporten Erfarenheter från Ukraina – lärdomar för det civila försvaret från 2024 har blivit en del av konkret arbete. Sedan dess har ytterligare lärdomar också identifierats.

Myndighetens generaldirektör Mikael Frisell framhåller att erfarenheterna från Ukraina behöver följas och användas så länge kriget fortsätter. Enligt honom bidrar arbetet både till stärkt förmåga och till fred och säkerhet.

Konkreta åtgärder får störst genomslag

Rapporten visar att erfarenheter med tydlig praktisk tillämpning ofta är enklare att föra in i svenska verksamheter. Det gäller exempelvis fysiskt skydd, möjlighet att reparera skador, lagerhållning och andra delar av försörjningsberedskapen.

Sanna Zandén Kjellén, analytiker vid Myndigheten för civilt försvar, pekar på att sådana åtgärder är konkreta och därför lättare att koppla till en enskild verksamhet eller ett ansvarsområde. Lärdomar om exempelvis informationsutbyte mellan myndigheter och ansvarsfördelning kan vara svårare att genomföra, eftersom de kan kräva ändrade regelverk eller liknande förändringar.

Reservlösningar för vatten

Erfarenheter från Ukraina visar att mobila anläggningar för vattenrening kan bidra till att säkra tillgången till dricksvatten. Flera mindre enheter kan vara mindre sårbara än en större anläggning och kan nå många människor.

För att öka robustheten har svenska kommuner och vattenproducenter utvecklat alternativa vattentäkter och reservlösningar. Flera aktörer har också tillgång till mobila vattenreningsenheter som kan användas om de ordinarie systemen slås ut.

Mobilnät och betalningar vid störningar

Fungerande elektronisk kommunikation är viktig både för samhällsfunktioner och för människors möjligheter att få information under krig. I Ukraina infördes nationell roaming, vilket gjorde det möjligt för mobilanvändare att ansluta till tillgängliga mobilnät.

I Sverige finns nu nationell roaming i de nationella mobilnäten. Den kan aktiveras vid höjd beredskap.

Rapporten lyfter även betalningssystemens betydelse vid långvariga elavbrott. Ukraina använde bankkontor med egen energiförsörjning för att kunna hålla grundläggande banktjänster i gång när elen försvann. I Sverige har arbetet med offlinebetalningar bland annat utvecklats, med målet att kortköp av livsnödvändiga varor ska kunna genomföras också vid avbrott i elektroniska kommunikationer.

Skydd för kulturarv och fungerande transporter

Kriget i Ukraina har enligt rapporten visat att kulturarv kan bli föremål för riktade angrepp. Därför behöver skyddsåtgärder förberedas redan i fredstid. Det handlar bland annat om planer för evakuering, transporter och säker förvaring.

Riksantikvarieämbetet har arbetat med att säkra transporter och magasinering. Länsstyrelser och andra aktörer har samtidigt inlett planering för att föra undan kulturarv.

Inom transportområdet har kriget visat att vardagslivet och civila transporter kan behöva fortsätta parallellt med militära behov. Väginfrastrukturen behöver därmed kunna hantera båda typerna av transporter. Erfarenheterna har bidragit till ökad uppmärksamhet på reparationsberedskap och reservmateriel. Ett utvecklingsprojekt har också inletts för att förbättra samordning och beställning av beredskaps- och förstärkningsförmågor i transportsektorn.

Ökat fokus på uthållighet och Nato

När rapporten publiceras har kriget pågått i mer än fyra och ett halvt år. Därmed har frågor om uthållighet och förmågan att hålla viktiga samhällsfunktioner i gång under mycket lång tid fått större vikt.

Sverige behöver enligt rapporten även beakta sin roll som Natoallierad. Länder nära Ukraina har dragit erfarenheter kring att ta emot, basera och transitera resurser. Det beskrivs som uppgifter som i flera avseenden ligger närmare sådant Sverige kan ställas inför som medlem i Nato.

Rapporten konstaterar samtidigt att det sällan går att fastställa att en enskild svensk åtgärd enbart har genomförts på grund av erfarenheter från Ukraina. Lärdomarna används ofta för att bekräfta redan kända behov eller för att prioritera och skynda på utvecklingsarbete som redan pågår.

← Tillbaka till nyhetsarkivet