Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Skyddsjakt på två uttrar väcker debatt på Öland

Två uttrar får jagas på Ölands södra udde efter ett ovanligt beslut om skyddsjakt. Bakgrunden är ett långvarigt forskningsprojekt om influensavirus hos vilda änder, som länsstyrelsen bedömer har ett överskuggande allmänintresse.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Ett beslut om skyddsjakt på två uttrar på Ölands södra udde har mött kritik från djurvänner. Länsstyrelsen motiverar beslutet med betydelsen av den forskning som bedrivs på platsen.

Forskningen leds av Linnéuniversitetet och handlar om influensavirus hos vilda änder. Projektet har pågått på Ölands södra udde i 20 år och beskrivs som unikt. Enligt länsstyrelsens beslut har verksamheten ett överskuggande allmänintresse, vilket har vägt tungt när myndigheten gett tillstånd till skyddsjakt.

Jonas Waldenström, professor vid Linnéuniversitetet och forskningsledare för projektet, anser att verksamheten har försökt hantera situationen på andra sätt. Enligt honom är det inte ett möjligt alternativ att flytta uttern.

– Flytta uttern är inget alternativ. Till slut når man en punkt där man måste ha en skyddsjakt, säger han.

Kritiker ser risk för återkommande problem

Beslutet har ifrågasatts av kritiker som anser att skyddsjakten bara kan lösa problemet tillfälligt. Invändningen bygger på att uttrar håller revir. Om ett djur försvinner från ett område kan en annan utter senare ta dess plats.

Det innebär enligt kritikerna att samma situation kan uppstå igen, även om den utter som nu orsakar problem tas bort. Frågan är därför om jakten mot enskilda djur är tillräcklig för att skydda forskningsverksamheten på längre sikt.

Jonas Waldenström tror att det kan röra sig om en utter som har lärt sig ett särskilt beteende. Samtidigt framhåller han att det inte går att slå fast med säkerhet.

– Ett beteende är ofta lärt, så jag tror att det är en utter som lärt sig det här beteendet. Men helt säker kan man inte vara, säger han.

Fångstanordningen behöver förändras

Länsstyrelsen tar också upp risken för framtida problem i sitt beslut. Myndigheten bedömer att verksamheten behöver anpassa den fångstanordning som används för att bättre kunna hantera situationen framöver.

Skyddsjakten blir därmed inte den enda åtgärden. Enligt beslutet behöver forskningsverksamheten även arbeta förebyggande genom att förändra anordningen utifrån de problem som har uppstått.

Resonemanget ligger nära den osäkerhet som forskningsledaren beskriver. Om beteendet är inlärt kan jakten på den aktuella uttern få effekt. Det går däremot inte att med säkerhet säga att en annan utter inte senare kan uppvisa ett liknande beteende.

Jakten får fortsätta under överklagandet

Beslutet om skyddsjakt har överklagats. Överklagandet innebär dock inte att jakten automatiskt stoppas, eftersom någon inhibition inte gäller. Jakträttsägaren får därför fortsätta jakten i väntan på ett nytt beslut.

Kungliga hovet är jakträttsägare på Ottenby. Enligt uppgifter placerades fällor ut där i mitten av oktober.

Det finns ingen bekräftad uppgift om att någon utter har fångats. Hovets informationsavdelning har fått frågor om resultatet av jakten men har inte lämnat något svar.

Så länge inget nytt beslut fattas kan skyddsjakten fortsätta. Samtidigt kvarstår länsstyrelsens krav på att forskningsverksamheten behöver anpassa fångstanordningen för att minska risken för att motsvarande problem uppstår i framtiden.

← Tillbaka till nyhetsarkivet