Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Professor: Karps skogsköp bör ses i ett större ägarperspektiv

Alex Karps köp av ett stort skogsområde i Härjedalen har mött protester, men utländskt skogsägande behöver inte i sig vara ett problem, enligt SLU-professorn Vilis Brukas. Han pekar på att svenska företag och privatpersoner sedan länge äger betydande skogsarealer i andra länder.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Palantir-vd:n Alex Karps köp av ett stort skogsområde i Härjedalen har väckt starka reaktioner. Vilis Brukas, professor i skoglig planering vid Sveriges lantbruksuniversitet, anser dock att frågan främst bör handla om vilka följder olika former av ägande får.

Ett upprop mot affären har samlat fler än 30 000 namnunderskrifter. Kritiken gäller att en utländsk aktör tar över ett omfattande markområde i Sverige.

Brukas anser att utländskt ägande inte automatiskt bör betraktas som problematiskt. Han framhåller att svenska bolag och enskilda personer under de senaste två årtiondena har gjort stora markinvesteringar i bland annat Baltikum och Rumänien, liksom i andra länder.

Enligt professorn behöver Karps köp därför ses mot bakgrund av att handel med mark sker över nationsgränserna. Han menar att diskussionen bör fokusera på ägandets konsekvenser snarare än enbart på ägarens nationalitet.

Affären har prövats av myndigheter

Köpet i Härjedalen genomfördes mellan två bolag. Länsstyrelsen har granskat affären utifrån jordförvärvslagen och gav den klartecken.

Reglerna är strängare när ett bolag vill köpa mark från en privatperson. Syftet med den ordningen är att upprätthålla en balans mellan olika kategorier av markägare.

Även Inspektionen för strategiska produkter har bedömt affären. Myndigheten kom fram till att köpet inte skulle få en negativ påverkan på Sveriges säkerhet och inledde därför ingen granskning av det som en utländsk direktinvestering.

Omfattande svenskt ägande i Baltikum

Omkring 300 000 hektar skogsmark i de baltiska länderna ägs av svenska bolag, enligt uppgifter från SLU. IKEA hör till de svenska aktörer som har skogsinnehav i regionen.

En svensk studie från 2013 uppskattade att svenska ägare då kontrollerade mellan 150 000 och 200 000 hektar i Lettland. Motsvarande areal bedömdes vara omkring 100 000 hektar i Estland och cirka 30 000 hektar i Litauen.

Brukas understryker att siffrorna bygger på äldre uppskattningar och att ägarförhållandena har förändrats sedan studien genomfördes. Enligt honom har andelen utländskt ägd mark med stor sannolikhet ökat därefter.

Lettland är det baltiska land där svenska och svenskanknutna investeringar i skogsmark historiskt har varit störst.

Stora svenska bolag bland markägarna

I början av 2026 köpte IKEA:s investeringsbolag Ingka Investments 115 000 hektar skog av Södra Skog. I källuppgifterna anges även en areal på 15 800 hektar i Estland.

Efter förvärvet äger Ingka omkring 246 000 hektar skogsmark i Lettland. Även Skogssällskapet har betydande innehav i landet och äger omkring 10 000 hektar.

De svenska investeringarna visar enligt Brukas att internationellt skogsägande inte är en ensidig företeelse där utländska aktörer enbart köper mark i Sverige. Svenska företag har samtidigt byggt upp stora innehav utanför landets gränser.

Hans utgångspunkt är därför att ägarformen och dess effekter behöver granskas i varje enskilt fall. Att ägaren är utländsk är enligt professorn inte tillräckligt för att slå fast att ett markköp är problematiskt.

← Tillbaka till nyhetsarkivet