Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Pro-ryska hackergrupper tar på sig cyberangrepp mot kylsystem

Två hackergrupper med pro-rysk profil hävdar att de har angripit kyl- och fryssystem inom Europas livsmedelssektor. Uppgifterna är inte bekräftade, och en svensk cyberhotsexpert ifrågasätter att grupperna själva ligger bakom angreppen.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Två hackergrupper med pro-rysk profil påstår att de har genomfört cyberangrepp mot kyl- och fryssystem i europeiska matbutiker och andra livsmedelsverksamheter. Gruppernas uppgifter är ännu inte bekräftade.

Angreppen mot livsmedelssektorn har berört hundratals matbutiker i Europa. Under de senaste dagarna drabbades även omkring 30 svenska butiker av en misstänkt hackerattack, vilket ledde till att matvaror till ett värde av miljoner behövde slängas.

Det är inte fastställt om de två grupperna har någon koppling till händelserna i Sverige eller till de senaste incidenterna i andra delar av Europa.

Fler än 20 påstådda angrepp

Cybersäkerhetsföretaget Forescouts forskningsavdelning Vedere Labs har sedan årsskiftet registrerat fler än 20 påstådda angrepp mot system som styr kyla och frysning. Enligt forskarna är två grupper med pro-rysk inriktning de mest aktiva aktörerna i materialet.

I en gemensam video som har spridits i sociala medier tar grupperna på sig angrepp mot utrustning från kylteknikföretagen Danfoss och Dixell. En av grupperna hävdar att attackerna kunde genomföras genom att använda funktioner som redan fanns i systemen, utan att installera skadlig kod.

Grupperna uppger också att de har tillgång till system inom bland annat vattenförsörjning, kraftverk, industrianläggningar och lager för livsmedel. Även dessa påståenden saknar bekräftelse.

Vedere Labs framhåller att flera centrala frågor fortfarande är obesvarade. Det gäller bland annat hur eventuella intrång har genomförts, om säkerhetsbrister har utnyttjats, vilken teknisk infrastruktur angriparna har använt och vilka aktörer som faktiskt står bakom.

Livsmedelsverksamheter utpekade som mål

Enligt forskarnas kartläggning har de påstådda attackerna främst riktats mot fruktlager, vingårdar, matbutiker och andra verksamheter inom jordbruk och livsmedelsindustri. Spanien och Italien hör till de länder som nämns, tillsammans med andra europeiska länder.

Det är samtidigt inte klarlagt vem eller vilka som ligger bakom de senaste cyberincidenterna mot kylsystem i Frankrike och på andra håll i Europa. Det saknas också bekräftade uppgifter om hur någon i så fall har lyckats få åtkomst till systemen.

Expert ifrågasätter gruppernas ansvar

Mattias Wåhlen, cyberhotsexpert på säkerhetsföretaget Truesec, bedömer att de två grupperna sannolikt inte själva har utfört angreppen. Han tror däremot att de kan känna till vem som ligger bakom.

Enligt Wåhlen kan en enskild person eller en rysk underrättelsetjänst i stället ha genomfört attackerna. Hans resonemang är att en mer fristående aktivistgrupp kan få ta på sig ansvaret för att skapa avstånd mellan den ryska staten och ett sabotageangrepp. Bedömningen är dock inte fastställd som fakta.

Tusentals tjänster tillgängliga via internet

Vedere Labs har i sin undersökning identifierat närmare 13 000 internetexponerade tjänster som används för styrning av kyl- och fryssystem. Tjänsterna var kopplade till drygt 6 000 unika IP-adresser i sammanlagt 99 länder och territorier.

Frankrike och Italien hade flest sådana tjänster enligt kartläggningen. Att systemen är åtkomliga via internet innebär enligt forskarna att de kan utsättas för försök till intrång genom redan kända säkerhetsbrister.

En annan möjlig väg in är inloggningsuppgifter för underhåll som har stulits eller delats. Om obehöriga får åtkomst kan de enligt forskarna missbruka funktioner som reglerar temperatur, avfrostning och larm.

Kartläggningen visar därmed hur uppkopplade styrsystem inom livsmedelssektorn kan bli mål för cyberangrepp. Vem som ligger bakom de aktuella incidenterna och om de pro-ryska gruppernas anspråk är riktiga är fortfarande oklart.

← Tillbaka till nyhetsarkivet