Hoppa till innehållet
← Sejfer Nyheter

Nyheter

Öppen artikel

Privata adhd- och autismutredningar omsätter 1,57 miljarder

Marknaden för privat finansierade utredningar och behandlingar vid adhd och autism har vuxit kraftigt. En ny kartläggning visar en omsättning på 1,57 miljarder kronor under 2024, samtidigt som myndigheten pekar på brister i marknadsföring och rapportering.

Cirka 3 min läsningFler öppna artiklar
Bilden är AI-genererad och inspirerad av artikeltexten.

Privat finansierade utredningar och behandlingar vid adhd och autism har blivit en miljardmarknad. Under 2024 omsatte branschen 1,57 miljarder kronor, enligt en ny kartläggning från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.

Myndigheten har på regeringens uppdrag undersökt den privat finansierade vården för patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med särskilt fokus på adhd och autism. Uppdraget omfattar både möjliga fördelar och risker för patienterna.

Den delrapport som lämnades in under onsdagen visar att marknaden har expanderat tydligt under de senaste åren. Företagens sammanlagda omsättning har stigit och antalet aktörer har blivit fler.

För vårdgivare som endast finansieras genom privata betalningar har omsättningen ökat med 300 procent på sex år.

108 större privata vårdgivare

I kartläggningen har myndigheten inriktat sig på de största aktörerna som drivs som aktiebolag. Totalt har 108 privata vårdgivare identifierats. Samtliga erbjuder utredningar eller behandlingar vid adhd och autism och har en årlig omsättning på mer än en miljon kronor vardera.

Myndigheten bedömer att marknadens omfattning aktualiserar frågan om hur vård ska fördelas. Sara Korlén Schalling, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, framhåller att principen om vård efter behov riskerar att utmanas när möjligheten att få vård påverkas av individens betalningsförmåga.

Marknadsföring väcker frågor

Kartläggningen tar också upp hur privata vårdgivare marknadsför sina tjänster. Många aktörer lyfter fram korta väntetider och att det är enkelt att få tillgång till deras erbjudanden, bland annat genom reklam i sociala medier.

Enligt myndigheten kan sådan marknadsföring stå i strid med Läkarförbundets regler för hur vård får marknadsföras. Rapporten pekar på att personer som mår dåligt och behöver hjälp kan påverkas när de ska fatta beslut om vård, på ett sätt som inte behöver vara bra på längre sikt.

Myndigheten har även sett exempel där det inte framgår tillräckligt klart att ett innehåll är reklam. I andra fall ligger tyngdpunkten på rabatterade priser och möjligheter att låna pengar för att betala vården. Även detta kan strida mot Läkarförbundets regler.

Uppgifter saknas om vårdens kvalitet

Det finns samtidigt begränsningar i myndighetens möjlighet att bedöma kvaliteten hos de privata vårdgivarna. Många av aktörerna rapporterar inte uppgifter till Socialstyrelsens patientregister.

Avsaknaden av data gör det svårt att jämföra den privat finansierade vården med den vård som drivs eller finansieras av regionerna. Enligt Sara Korlén Schalling innebär det att myndigheten saknar svar på flera frågor som förekommer i diskussionen om privat och offentlig vård.

Underlaget räcker därför inte för att göra en jämförande analys av vårdens kvalitet. Myndigheten beskriver de uteblivna uppgifterna som värdefull information som hade behövts för att kunna undersöka skillnader mellan vårdgivarna.

Slutrapport lämnas om ett år

Delrapporten är en del av regeringens bredare uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Arbetet ska belysa vilka konsekvenser den privat finansierade vården kan få för patienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Den nu publicerade kartläggningen ger en bild av marknadens storlek, utveckling och arbetssätt, men flera frågor återstår. Myndigheten ska lämna sin slutrapport om ett år.

← Tillbaka till nyhetsarkivet