Nyheter
Öppen artikelPräst i Norrbotten avkragas efter dom för grovt barnpornografibrott
En präst som dömts till fängelse för grovt barnpornografibrott får inte längre tjänstgöra som präst. Luleå stifts domkapitel var enigt om beslutet, som började gälla omedelbart.
En präst i Norrbotten som dömts till fängelse för grovt barnpornografibrott fråntas rätten att tjänstgöra som präst. Beslutet fattades enhälligt av Luleå stifts domkapitel på tisdagen och började gälla direkt.
Domkapitlet samlades till ett extrainsatt möte för att behandla prästens framtid inom kyrkan. Prövningen gällde om han hade brutit mot sina vigningslöften och skadat det förtroende som följer med uppdraget som präst.
Prästen dömdes i början av september till fängelse för grovt barnpornografibrott. Han har överklagat tingsrättens dom, men det hindrade inte domkapitlet från att avgöra ärendet.
Den strängaste påföljden
Domkapitlet hade flera möjliga åtgärder att välja mellan. Prästen kunde ha fått en skriftlig erinran eller ställts under en treårig prövotid. I stället valde domkapitlet den mest ingripande påföljden och beslutade att han inte längre får utöva kyrkans vigningstjänst.
Biskop Åsa Nyström, som är ordförande i domkapitlet, beskriver beslutet som den starkaste påföljd som domkapitlet kan meddela. Enligt henne måste kyrkan kunna ställa mycket höga krav på personer som har vigts till tjänst.
Hon framhåller att handlingar som allvarligt strider mot vigningslöftena och skadar det förtroende som prästämbetet bygger på måste leda till konsekvenser.
Prästen har fått möjlighet att lämna ett yttrande i ärendet. Åsa Nyström vill dock inte redogöra för vad han har anfört.
Erkänd gärning låg till grund
Domkapitlets ledamöter var eniga och uppger att de ser mycket allvarligt på det grova brott som prästen har erkänt och dömts för. Beslutet grundades på den brottsliga gärning som han har medgett att han begått.
Att tingsrättens dom har överklagats innebar därför inte att domkapitlet behövde invänta hovrättens prövning av påföljden. Det uppger Heidi Stenberg, enhetschef och stiftsjurist samt sekreterare i domkapitlet.
Domkapitlets bedömning av prästens rätt att fortsätta i vigningstjänsten kunde därmed göras oberoende av den fortsatta rättsliga prövningen av straffet.
Löften om ansvar och förtroende
Den som vigs till präst i Svenska kyrkan avger flera löften som rör både tjänsten och hur uppdraget ska utföras. Löftena omfattar bland annat att stå fast i kyrkans tro och förkunna Guds ord.
En blivande präst lovar också att följa kyrkans ordning, respektera tystnadsplikten och fullgöra sin kallelse med Kristus som förebild. Därutöver ingår en strävan efter att leva bland andra människor på ett sätt där tro, lära och liv hänger samman.
Efter att löftena har lagts fram försäkrar den blivande prästen att han eller hon vill leva efter dem med Guds hjälp och i förtröstan på Guds nåd.
Det var mot dessa åtaganden som domkapitlet prövade prästens handlande. Slutsatsen blev att överträdelsen var så allvarlig att han inte längre kan ha kvar rätten att utöva vigningstjänsten.
Arbete mot övergrepp
Åsa Nyström uppger även att kyrkan arbetar aktivt med att förebygga sexuella trakasserier och övergrepp. Den som utsätts kan vända sig till särskilda kontaktpersoner inom kyrkan.
Efter domkapitlets beslut betraktas mannen inte längre som präst. Beslutet trädde i kraft omedelbart efter sammanträdet.



