Nyheter
Öppen artikelPolyester ökar trots modebranschens klimatmål
Produktionen av syntetfibrer har fördubblats sedan år 2000, samtidigt som modeindustrin vill minska sina utsläpp kraftigt. Polyester, som bland annat används i fleece och fuskpäls, tillverkas av fossil olja och mindre än en procent av materialet återvinns.

Fleece, fuskpäls och andra vanliga plagg inför höst och vinter innehåller ofta polyester som framställs av fossil olja. Trots modeindustrins mål om lägre utsläpp fortsätter användningen av syntetfibrer att öka.
Polyester utgör merparten av de fossilbaserade syntetmaterial som används i kläder. Statistik från modebranschens hållbarhetsorganisation Textile Exchange visar att den globala produktionen av syntetfibrer fördubblades mellan 2000 och 2024.
Under 2024 producerades sammanlagt 132 miljoner ton syntetfibrer. Utvecklingen går därmed i motsatt riktning mot modeindustrins uttalade ambition att minska utsläppen av växthusgaser med 45 procent till 2030.
Branschen räknar samtidigt med att tillverkningen av syntetmaterial ska fortsätta öka kraftigt. Kombinationen av större produktionsvolymer och ett material som bygger på fossil råvara gör utsläppsmålet svårt att nå.
Mycket små mängder blir nya textilfibrer
En central fråga är vad som händer med polyesterplaggen när de inte längre används. I dag återvinns mindre än en procent av polyesterfibrerna.
Återvinningen försvåras av hur kläderna är tillverkade. Många plagg består av flera olika material och innehåller dessutom färgämnen. Det innebär tekniska problem när fibrerna ska skiljas åt och tas om hand.
Dan Åkesson, professor i polymerteknik vid Högskolan i Borås, anser att textilindustrin behöver lägga större kraft på att utveckla återvinning av sina egna produkter. Enligt honom är dagens hantering av textilavfall otillräcklig, vilket leder till att en stor del av avfallet i praktiken förbränns.
När polyesterkläder bränns frigörs koldioxid som når atmosfären. Den begränsade återvinningen innebär därmed att ytterst lite av materialet kan användas på nytt som fibrer i textilproduktionen.
Åkesson efterlyser ett större ansvar från industrin för den tekniska utveckling som krävs. Utmaningen handlar bland annat om att kunna hantera plagg där polyester kombinerats med andra fibrer eller behandlats med olika färgämnen.
Olika syn på polyesterns klimatpåverkan
Sandra Roos, hållbarhetsdirektör på Kappahl, menar att polyester delvis har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Hon pekar på att materialet inte slits lika lätt och därför kan ha en lång livslängd.
Enligt Roos uppstår de stora klimatutsläppen i stället i de fabriker där tyger färgas, vävs och sys. Hon anser därför att övergången till förnybar energi i produktionen är avgörande för modeindustrins klimatomställning.
Synsätten riktar uppmärksamheten mot olika delar av klädernas livscykel. Å ena sidan bygger polyester på fossil olja och återvinns i mycket liten omfattning. Å andra sidan kan materialets slitstyrka ge plaggen lång användningstid, samtidigt som energiförbrukningen i fabrikerna står för stora utsläpp.
Växande produktion försvårar utsläppsmålet
Modeindustrins utmaning består därmed både av den ökande mängden syntetfibrer och av svårigheterna att återvinna uttjänta plagg. Så länge produktionen fortsätter att växa samtidigt som mindre än en procent av polyestern återvinns blir stora mängder material kvar i ett system där textilavfall ofta går till förbränning.
För att nå målet om 45 procent lägre utsläpp till 2030 behöver branschen hantera flera delar av produktionen. Åkesson betonar behovet av bättre teknik för återvinning av textilprodukter, medan Roos lyfter fram ett skifte till förnybar energi i fabrikerna.
Den fortsatta ökningen av syntetfibrer visar samtidigt omfattningen av omställningen. Polyester finns i många vanliga kläder, men dagens produktion och avfallshantering innebär att materialets koppling till fossil olja består.



