Nyheter
Öppen artikelForskare: Politikens språk flyttar gränserna för vad som accepteras
Nedsättande uttalanden från politiker kan påverka vad som betraktas som ett acceptabelt språk i samhället, enligt befolkningsforskaren Shadia Rask. Hon varnar samtidigt för att återkommande diskriminering belastar människors hälsa och att debatten om rasism riskerar att leda till avtrubbning.

Rasistiska uttalanden i offentligheten påverkar också människors vardag. För en del unga har rasism blivit ett återkommande inslag, enligt befolkningsforskaren och likabehandlingsutbildaren Shadia Rask.
Rask anser att politiker har en särskild möjlighet att påverka gränserna för vilket språk som accepteras i det offentliga samtalet. När en politiker uttrycker sig nedsättande om en hel grupp människor kan språkbruk som tidigare uppfattats som oacceptabelt få större utrymme, enligt henne.
Luciafirande väckte starka reaktioner
En av de mest uppmärksammade kontroverserna om rasism i Finland under senare år uppstod efter att Daniela Owusu utsågs till Finlands lucia i december 2024. Rask följde diskussionen och beskriver reaktionerna mot Owusu som rasistiska.
Enligt Rask var det inte oväntat att rasism skulle förekomma när Finland för första gången valde en brun kvinna till lucia. Samtidigt uppfattade hon att händelsen fick många människor att reagera och stanna upp inför det som skedde.
Lucia-insamlingen nådde samma år ett rekordresultat. Rask tolkar det stora gensvaret som en motreaktion mot rasismen och som ett sätt för människor att markera sitt stöd samt visa att de inte accepterade angreppen.
Politikers uttalanden har väckt kritik
Flera finländska politiker har under de senaste åren kritiserats för uttalanden och ageranden som rör invandring och minoriteter. Ett exempel är ett Facebookinlägg som Sannfinländarnas riksdagsledamot Mauri Peltokangas publicerade i augusti.
Statsminister Petteri Orpo beskrev inlägget som osakligt och ovärdigt en riksdagsledamot. Rask framhåller att uttalanden från politiker får särskild betydelse eftersom folkvalda har makt att påverka normerna i samhällsdebatten.
Om en politiker använder ett nedvärderande språk om en grupp kan det enligt Rask bidra till att förskjuta gränsen för vad som anses möjligt att säga offentligt. Det kan i sin tur få följder utanför den politiska debatten och påverka hur människor bemöts i vardagen.
Över 40 procent uppgav diskriminering
En befolkningsundersökning från Institutet för hälsa och välfärd, THL, visar att diskriminering är en erfarenhet för många som har flyttat till Finland. I undersökningen, som publicerades 2023, svarade över 40 procent att de hade utsatts för diskriminering under det föregående året.
En tydlig majoritet av dem som hade upplevt diskriminering ansåg att den hade samband med deras språk, ursprung eller hudfärg. Enligt Rask innebär upprepade markeringar av människors olikhet eller utanförskap en betydande belastning.
Det gäller även situationer där en persons känsla av tillhörighet eller finskhet återkommande ifrågasätts. Rask hänvisar till forskning som visar att en sådan belastning kan vara skadlig för både hälsan och välbefinnandet.
Oro för trötthet och avtrubbning
Samtidigt ser Rask tecken på att medvetenheten om rasism har ökat i Finland under de senaste åren. En liknande bild framträder enligt källmaterialet i en undersökning från Finlands Röda Kors.
Den ökade uppmärksamheten innebär dock inte med säkerhet att samhället förändras, enligt Rask. Hon befarar att återkommande kontroverser kan skapa trötthet och göra att människor vänjer sig vid debatten innan den har lett till verkliga förbättringar.
Risken är, enligt henne, att frågor om rasism tappar kraft utan att ett mer jämlikt samhälle har uppnåtts. Därför ser hon både den växande medvetenheten och faran för avtrubbning som viktiga delar av utvecklingen.



