När många människor på kort tid tog sig från Ukraina till Polen behövde landet först ordna skydd och grundläggande stöd. Erfarenheterna visar samtidigt att mottagandet snabbt behövde kompletteras med långsiktiga lösningar för integration och samhällsservice.
Polens mottagande av personer som flytt från Ukraina sedan februari 2022 saknar tidigare motsvarighet i landet. Aktiveringen av EU:s massflyktsdirektiv fick stor betydelse för hanteringen, både i juridiskt och praktiskt avseende.
Under den första tiden handlade arbetet om att tillgodose grundläggande behov. Tillfälliga boenden inrättades bland annat i sporthallar, arenor och mottagningscentrum. Polen fick också omfattande stöd genom EU:s civilskyddsmekanism och från FN:s flyktingorgan UNHCR.
Civilsamhället, näringslivet och privatpersoner hade en central funktion under de inledande månaderna. Den breda mobiliseringen i samhället blev viktig eftersom det statliga mottagningssystemet inte var utformat för att hantera så stora antal människor.
Akuta insatser övergick snabbt i integration
Enligt Camilla Arvastson, analytiker vid Myndigheten för civilt försvar, övergick den mest akuta delen av arbetet förhållandevis snart i frågor om integration. Behov kopplade till arbete, utbildning, bostäder, sjukvård och social delaktighet uppstod tidigt, samtidigt som den akuta situationen fortfarande hanterades.
Polen började därför tidigt att stegvis ersätta tillfälliga arrangemang med mer varaktiga lösningar. De så kallade Blue Dots, mottagningscenter som skapades under det första skedet, ersattes under 2023 successivt av kommunala community centers.
Genom den kommunala förankringen kunde stödet bli mer långsiktigt och knytas närmare den ordinarie samhällsservicen. Erfarenheten pekar på att planering för ett omedelbart mottagande och för mer varaktiga lösningar behöver ske parallellt.
Vården utsattes för ytterligare press
Det polska hälso- och sjukvårdssystemet var redan ansträngt efter pandemin när ett stort antal människor anlände i mars 2022. Systemet fick då på kort tid hantera patienter med både akuta och långvariga vårdbehov.
Bristen på personal och vårdplatser, som redan var en utmaning, förvärrades i samband med det stora inflödet. Källmaterialet framhåller att primärvården måste kunna byggas ut snabbt för att hälso- och sjukvården ska fungera vid ett plötsligt och omfattande mottagande.
Enbart lokal kapacitet är dock inte tillräcklig. Polen etablerade särskilda medevac-hubbar och deltog i EU-gemensam patientfördelning. Enligt Camilla Arvastson visar dessa insatser behovet av central ledning, fungerande logistik och journalsystem som kan samverka, för att primärvård och akutsjukvård inte ska bli överbelastade i en storskalig kris.
Lärdomar för Sveriges civila försvar
Sverige har tidigare erfarenheter av stora okontrollerade flyktingströmmar, bland annat under 2015 och 2016 samt i samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022. Dessa erfarenheter har bidragit till förändringar i migrationslagstiftningen och till utveckling av beredskapen.
För utvecklingen av det civila försvaret lyfts behovet av ett robust nationellt mottagande fram. Internationellt stöd bör inte behandlas som något som säkert eller automatiskt kommer att finnas tillgängligt.
Temporära lösningar för skydd av civilbefolkningen och humanitärt stöd behöver dessutom ingå i det nationella beredskapssystemet och kopplas till ett långsiktigt integrationsarbete. Ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för utländsk vårdpersonal kan också bidra både till integration och till att minska belastningen på vården. Det kan bland annat ske genom tillfälliga regler som underlättar erkännande av kompetens och ger större flexibilitet i behörighetskraven.
