Polisen i Umeå har förändrat sitt arbete mot den svarttaxiverksamhet som bedrivs genom grupper på sociala medier. I stället för att enbart försöka upptäcka körningarna ute på vägarna granskar utredarna bland annat digital kommunikation och betalningar mellan förare och passagerare.
Enligt Johan Wåhlin vid Trafiksektionen i polisregion Nord är verksamheten både vanlig och välkänd av polisen. På Facebook finns flera grupper där personer som behöver skjuts kan komma i kontakt med förare. Grupperna har flera tusen medlemmar.
Svarttaxi är inte något nytt, men under de senaste åren har förarna enligt polisen blivit mer organiserade på nätet. De digitala grupperna används för att sammanföra förare med personer som söker transport.
Förare dömd efter kontroll
Ett av fallen inträffade i november 2025, då polisen stoppade en bil i centrala Umeå. Bakom ratten satt en man i 30-årsåldern och i baksätet färdades två kvinnor.
Omständigheterna gjorde att polisen misstänkte att mannen körde svarttaxi. Kvinnorna uppgav att de skulle få skjuts och att betalningen skulle göras med swish.
När föraren ombads att visa sin telefon började han ta bort meddelanden från en chatt. Det framkom senare att han deltog i flera grupper på sociala medier där kontakter för svarttaxikörningar förmedlades.
Mannen nekade till brott. Umeå tingsrätt dömde honom ändå för olaga taxitrafik till 50 dagsböter. Han ska dessutom betala närmare 38 000 kronor till staten samt 1 000 kronor till brottsofferfonden.
Andra fall gäller större belopp
Det finns enligt polisen ytterligare ärenden som ännu inte har avgjorts i domstol. I dessa utredningar rör det sig om betydligt större summor, i vissa fall sammanlagt flera hundra tusen kronor.
För att komma åt verksamheten har Umeåpolisen under det senaste året börjat arbeta på ett annat sätt. En viktig del är så kallad inre spaning, där utredarna söker efter digitala spår utan att arbetet enbart behöver bedrivas ute i trafiken.
Polisen samarbetar med banker och kan begära ut uppgifter för att granska vilka swishbetalningar som har gjorts mellan de berörda personerna. Uppgifterna kan användas tillsammans med annan digital information.
Utredarna kan också kontakta och förhöra personer som de tror har åkt med förarna. På så sätt kan betalningar, meddelanden och passagerarnas uppgifter ingå i arbetet med att klarlägga om olaglig taxitrafik har bedrivits.
Enligt Johan Wåhlin kräver metoden mindre resurser och är mer effektiv. I stället för att endast försöka stoppa en misstänkt förare under en pågående körning kan polisen samla in material genom skrivbordsbaserad spaning.
Polisen varnar för riskerna
Den som anlitar en svarttaxi begår enligt polisen inget brott. Däremot varnar polisen för att resan kan innebära risker, eftersom passageraren inte alltid vet vem som kör bilen.
Polisens budskap är att ett lägre pris inte behöver väga upp osäkerheten. I lagliga taxiverksamheter kontrolleras chaufförerna, medan den som ordnar en resa genom en informell grupp på sociala medier kan sakna motsvarande trygghet.
Arbetet mot svarttaxi i Umeå riktas därför både mot de enskilda körningarna och mot de digitala kontakterna bakom dem. Genom att följa betalningar, samla in kommunikation och höra personer som har fått skjuts försöker polisen få fram underlag även i fall där en förare inte stoppas under själva resan.
