På suicidpreventiva dagen uppmärksammas arbetet för att förebygga suicid och stärka den psykiska hälsan inom den kommunala räddningstjänsten. Myndigheten för civilt försvar arbetar vidare med stöd till personalen och utveckling av insatser vid suicidlarm.
Arbetet sker inom ramen för regeringens nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som kallas Det handlar om livet. Myndigheten för civilt försvar är en av 27 myndigheter som medverkar i uppdraget och fokuserar främst på frågor som rör kommunal räddningstjänst.
Den nationella strategin omfattar åren 2025–2034. Den innehåller fyra övergripande mål och sju delmål med inriktning på att förstärka det förebyggande arbetet kring psykisk hälsa och suicidprevention. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen leder regeringsuppdraget.
Gemensamt arbetssätt vid larm
En etablerad modell vid hot om suicid är Akut omhändertagande av självmordsnära person, AOSP. Johan Personne, arbetsledare vid Huddinge brandstation inom Södertörns brandförsvarsförbund, samordnar modellen.
AOSP utvecklades inom projektet Självmordsprevention i Stockholms län, SPIS, som startade 2009. Stockholms brandförsvar tog initiativ till projektet. Där deltog räddningstjänster i regionen, Polisen, Region Stockholm, SOS Alarm och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska institutet.
Utgångspunkten var att olika blåljusaktörer skulle kunna agera gemensamt vid den här typen av händelser, oavsett vilken lagstiftning ett larm hanteras inom. Enligt Johan Personne ska den första aktören på plats kunna inleda insatsen, exempelvis genom att prata med och förhandla med personen, utan att behöva invänta andra resurser.
Projektet är avslutat, men arbetsmodellen används fortsatt. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska institutet ansvarar numera för materialet, som ses över och uppdateras löpande. Modellen har också spridits till andra delar av landet.
Utbildning för flera aktörer
Inom arbetet har gemensamt utbildningsmaterial tagits fram för de berörda aktörerna. Syftet har varit att skapa en gemensam kunskapsgrund och ett enhetligt sätt att samverka vid insatser.
Utbildningen omfattar bland annat förhandlingstekniker med åtta samtalsnycklar, vilka används av polisens förhandlare. Enligt Johan Personne har det gemensamma underlaget bidragit till att berörda verksamheter har samma grund för sitt samarbete.
Stöd till medarbetare efter svåra händelser
Johan Personne samordnar även Kamratstöd, som riktar sig till räddningstjänstens egen personal. Insatsen används bland annat efter suicidlarm, då medarbetare kan delta i avlastande samtal om det inträffade.
Under samtalen går kollegor igenom händelsen tillsammans. Avsikten är att underlätta bearbetningen av intryck och bedöma om någon behöver ytterligare stöd. Det kan också avgöras om en medarbetare kan fortsätta arbeta eller om ytterligare åtgärder, exempelvis via företagshälsovård, behövs.
Johan Personne betonar att personalen inte ska behöva hantera svåra intryck och känslor på egen hand.
Fortsatta insatser från myndigheten
Myndigheten för civilt försvar har tidigare under året presenterat en kartläggning av arbetet med psykisk ohälsa inom räddningstjänsten. Enligt brandingenjören Lars Anderman, som arbetar med frågan på myndigheten, ger kartläggningen förutsättningar för fortsatt samarbete kring psykisk hälsa.
Under hösten planeras ett webbinarium om psykisk hälsa inom räddningstjänsten. Myndigheten arbetar dessutom med en webbutbildning om suicidprevention för kommunal räddningstjänst inom fortbildningstjänsten.
Det finns även planer på att utveckla praktiska insatsövningar och verka för gemensamma utbildningar för blåljuspersonal. Myndigheten vill dessutom förbättra möjligheterna att följa suicidhändelser genom räddningstjänsternas insatsstatistik.
Suicidpreventiva dagen instiftades 2003 av International Association for Suicide Prevention i samarbete med Världshälsoorganisationen. Dagen har som mål att förebygga suicid, öka kunskapen om psykisk ohälsa och skapa engagemang i samhället.
