Kiruna och Gällivare hade under 2025 Sveriges lägsta ungdomsarbetslöshet. I båda kommunerna var 2,6 procent av arbetskraften i åldern 20–24 år arbetslös.
De två kommunerna ligger också högst i landet när det gäller medelinkomsten för unga vuxna. I Kiruna uppgår årsinkomsten i åldersgruppen till i genomsnitt 389 000 kronor och i Gällivare till 353 000 kronor. Det är mer än dubbelt så mycket som motsvarande nivå i Stockholm.
En viktig förklaring till utvecklingen är gruvnäringen och de arbetstillfällen som skapas både i gruvorna och i verksamheter med anknytning till dem. Samtidigt efterfrågas personal inom många olika branscher i Kiruna.
Flyttade från Bollnäs för att arbeta
En av dem som har sökt sig till arbetsmarknaden i Kiruna är 25-åriga Elin Möller. För två år sedan lämnade hon Rengsjö utanför Bollnäs och följde med en vän till Kiruna för att söka arbete.
Vännen återvände snart hem, men Elin Möller stannade kvar och fick arbete som maskinförare. Under det första halvåret veckopendlade hon innan hon lyckades ordna en lägenhet i Kiruna.
Hon har samtliga bokstavsbehörigheter på sitt körkort, vilket gav henne goda möjligheter på den lokala arbetsmarknaden. Enligt henne hade det samtidigt varit möjligt att hitta arbete även utan dessa behörigheter, eftersom behovet av arbetskraft är stort.
Elin Möller säger att hon inte känner någon i Kiruna som är arbetslös. Hon anser att personer som saknar arbete på hemorten bör överväga att flytta till platser där arbetsgivare behöver personal.
"Har man inte ett jobb hemma borde det vara självklart att flytta hit. Här behöver man verkligen arbetskraften", säger hon.
Stora skillnader mellan kommunerna
Skillnaderna i ungdomsarbetslöshet är stora mellan olika delar av Sverige. Efter Gällivare och Kiruna följer Danderyd, där arbetslösheten bland 20–24-åringar var 2,8 procent under 2025. Därefter kommer Malung-Sälen med 2,9 procent samt Årjäng och Åre med 3,0 procent vardera.
I andra änden av statistiken finns Östra Göinge, som hade landets högsta ungdomsarbetslöshet på 15,1 procent. Söderhamn låg på 13,7 procent och Bromölla på 12,5 procent. Även Perstorp och Forshaga hade nivåer över 12 procent.
Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, anser att matchningen på arbetsmarknaden inte har fungerat tillräckligt väl. Enligt honom är det få arbetssökande som väljer att flytta till de orter där arbetstillfällena finns. Han anser också att Arbetsförmedlingen inte i tillräcklig utsträckning följer kraven på att arbetssökande ska söka arbete på andra orter.
Bredare jobbsökande kan krävas
Christina Storm Wiklander, chef för Arbetsförmedlingens Region Nord, framhåller att myndighetens mål är att arbetssökande snabbt ska komma i arbete och att arbetsgivare ska hitta den personal de behöver. Hon anser även att fler arbetsgivare behöver använda den kompetens som redan finns tillgänglig på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen kan inte tvinga någon att byta yrke eller flytta. Reglerna skärptes dock förra året. Arbetssökande ska bredda sitt sökande till andra yrken eller andra delar av landet och kan annars riskera en sanktion.
Enligt Christina Storm Wiklander ökar möjligheten att få arbete för den som söker sig till yrken och orter där det finns fler lediga jobb och färre konkurrerande sökande.
Preliminär statistik för 2025
Kommunuppgifterna kommer från den registerbaserade statistiken Befolkningens arbetsmarknadsstatus och gäller personer mellan 20 och 24 år. Årsnivån har beräknats som ett genomsnitt av de tolv månadernas värden.
Siffrorna för 2025 är preliminära och omfattar endast kommuner där arbetskraften i åldersgruppen består av fler än 250 personer. Den slutliga statistiken för året ska publiceras i november 2026.
I statistiken räknas en person som arbetslös om personen någon gång under månaden varit inskriven hos Arbetsförmedlingen som öppet arbetslös eller deltagit i ett program med aktivitetsstöd, utan att samtidigt ha klassificerats som sysselsatt.
Sverige högt i EU-jämförelse
I Eurostats jämförelse för 2025 hade Sverige en ungdomsarbetslöshet på 24,3 procent bland 15–24-åringar. Det var den tredje högsta nivån inom EU, efter Rumänien på 26,1 procent och Spanien på 24,9 procent.
EU-statistiken bygger på en annan åldersgrupp och metod än kommunsiffrorna. Sveriges nivå påverkas också av att många unga står till arbetsmarknadens förfogande samtidigt som de studerar. Landet ligger över EU-genomsnittet i sysselsättningsgrad och hade 2025 den tredje lägsta andelen unga som varken arbetade eller deltog i utbildning bland EU:s 27 medlemsländer.
