Svenska 15-åringar har nått ett nytt bottenresultat i Pisa, och flera partiledare har snabbt pekat ut tänkbara orsaker. Fyra forskare och experter varnar dock för att förklara nedgången med en enda politisk reform eller samhällsförändring.
Den senaste Pisa-undersökningen visar att var tredje svensk 15-åring inte når upp till kunskapskraven i läsförståelse och matematik. Resultatet har lett till starka reaktioner och en politisk debatt om vad som ligger bakom utvecklingen.
Skolverket har efterlyst fortsatta analyser. Trots det har flera partiledare redan lyft fram egna förklaringar, däribland regeringens prioriteringar, användningen av skärmar och Sveriges invandringspolitik.
Flera faktorer kan samverka
De fyra experter som har fått bedöma resultaten är överens om att Pisa 2025 inte ger stöd för en enda tydlig huvudförklaring. De anser i stället att flera omständigheter sannolikt påverkar utvecklingen samtidigt.
Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, framhåller att undersökningen inte bekräftar någon av de entydiga förklaringar som har presenterats. Enligt henne pekar resultaten snarare mot flera möjliga orsaker som kan hänga samman.
Experterna är också eniga om att varken den sittande regeringens politik, friskolors vinstuttag eller skärmtid och minskad läsning var för sig kan beläggas som den främsta orsaken till resultatförsämringen.
Hanna Eklöf, universitetslektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet, bedömer att varken svensk invandringspolitik eller vinstuttag i friskolor ensamt är den viktigaste förklaringen. Hon hänvisar till att utvecklingen bland svenska elever liknar den som syns i samtliga nordiska länder och i många andra OECD-länder.
Partiledarna pekar åt olika håll
Socialdemokraternas Magdalena Andersson har kopplat resultatet till regeringens prioriteringar. Hon har hävdat att regeringen har valt skattesänkningar för de rikaste framför att säkerställa att det finns tillräckligt många vuxna i skolan.
Liberalernas Simona Mohamsson har i stället lyft fram en internationell utveckling med omfattande användning av skärmar. Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson har pekat på den svenska invandringen.
Enligt experternas samlade bedömning kan inget av dessa påståenden ensamt förklara Pisa-resultatet. Undersökningen behöver analyseras djupare innan det går att dra slutsatser om vilka faktorer som haft störst betydelse.
Nedgången började före regeringsskiftet
Samuel Sollerman, universitetslektor vid Institutionen för ämnesdidaktik vid Stockholms universitet, betonar att försämringen inleddes redan före det senaste regeringsskiftet. Eftersom liknande nedgångar dessutom har noterats i många andra länder går det enligt honom inte att använda Pisa för att pröva påståendet att den nuvarande regeringens politik ligger bakom utvecklingen.
Det internationella mönstret är också ett skäl till att vara försiktig med förklaringar som enbart utgår från svenska förhållanden. Att resultaten faller även i andra nordiska länder och inom en bredare grupp OECD-länder talar enligt experterna för att utvecklingen behöver sättas in i ett större sammanhang.
Den fjärde experten i genomgången är Ebba Henrekson, forskare vid Center for Educational Leadership and Excellence vid Handelshögskolan i Stockholm. Tillsammans med Linda Fälth, Hanna Eklöf och Samuel Sollerman står hon bakom den övergripande bedömningen att fler analyser krävs.
Efterlyser längre perspektiv
Experterna anser att resultaten måste studeras över en längre tidsperiod. Det gäller både utvecklingen i Sverige och jämförelsen med andra länder.
Deras gemensamma slutsats är inte att de politiska frågor som partiledarna tar upp saknar betydelse, utan att den senaste Pisa-undersökningen inte kan belägga någon av dem som ensam huvudorsak. För att förstå varför svenska elevers resultat har försämrats krävs därför en bredare analys av flera möjliga och samverkande faktorer.
