Kommunernas prioriteringar har stor betydelse för kulturutbudet i Sverige. År 2024 stod kommunerna för 52 procent av den offentliga finansieringen av kultur, samtidigt som skillnaderna mellan olika delar av landet var stora.
Det visar en sammanställning från fackförbundet DIK. Staten svarade samma år för omkring en tredjedel av den offentliga kulturfinansieringen, medan resterande del kom från regionerna.
Kommunernas pengar går bland annat till bibliotek, kultur- och musikskolor, lokaler och annan allmän kulturverksamhet. Hur stor del av den totala budgeten som avsätts för området bestäms lokalt, vilket ger kommunpolitiker ett betydande inflytande över invånarnas tillgång till kultur.
Säter bland kommunerna i toppen
Umeå var den kommun som 2024 avsatte störst andel av sin budget till kultur. Där uppgick andelen till 4 procent.
Säter placerade sig på andra plats med 3,1 procent, samma andel som Malmö på tredje plats. Säter styrs av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Enligt kulturnämndens ordförande Lennart Götesson (S) försöker den styrande majoriteten höja kulturbudgeten så mycket som möjligt, även när kommunens ekonomi är pressad.
Prioriteringen möter samtidigt kritik från oppositionen. Oppositionsrådet Caroline Willfox (M) anser att satsningarna måste vägas mot besparingskrav inom bland annat skola och äldreomsorg. Hennes uppfattning är att det inte är rimligt att prioritera kulturen på samma nivå när kommunens kärnverksamheter behöver minskade kostnader.
Timrå lägger mindre andel på kultur
Timrå, som har en folkmängd jämförbar med Säters, hör till de kommuner som avsätter minst andel av sin budget till kultur. Under 2024 var andelen 1,1 procent.
Kommunen styrs av Moderaterna och Socialdemokraterna. Kultur- och tekniknämndens ordförande Markus Sjöström (M) pekar på att Timrå har en stark idrottsprofil och att kommunen lägger en del pengar på hockey. Samtidigt framhåller han att även kulturen ska få resurser.
Roger Nordén, ledamot i nämnden för det lokala Timråpartiet, ser mer bekymmersamt på nivån. Han anser att utvecklingen är allvarlig eftersom kulturen både kan förena människor och vara mycket viktig i enskilda personers liv.
Olika sätt att organisera ansvaret
Kommunernas organisation av kulturfrågorna varierar också. Många saknar en nämnd som enbart arbetar med kultur. Den vanligaste lösningen är att samla kultur och fritid inom samma politiska nämnd, men även andra kombinationer förekommer.
I Timrå ligger kulturen under kultur- och tekniknämnden. Samma nämnd ansvarar även för fastigheter, avfall och vägar. Markus Sjöström beskriver det breda uppdraget som en växling mellan kulturella frågor och tekniska verksamheter och anser att upplägget fungerar bra.
Säter har däremot haft en särskild kulturnämnd sedan 1970-talet. Lennart Götesson motsätter sig tanken på att slå samman den med ett annat område. Enligt honom skulle en sådan förändring innebära att kulturens ställning försvagades.
Vindeln, Överkalix och Vilhelmina längst ned
I botten av DIK:s rankning finns tre kommuner som lade mindre än eller lika med 1 procent av sina budgetar på kultur. Vindeln avsatte 1,0 procent, Överkalix 0,9 procent och Vilhelmina 0,8 procent.
Underlaget bygger på kommunernas rapporterade nettokostnader för bibliotek, kultur- och musikskola samt allmän kulturverksamhet. Uppgifterna är hämtade ur kommunernas räkenskapssammandrag via Statistiska centralbyrån. Sammanhängande kommunstatistik finns för åren 2011–2024.
Gotland ingår inte i rankningen. Orsaken är att Gotland fungerar både som kommun och region, vilket gör att utgifterna inte kan delas upp på kommunal respektive regional kulturverksamhet.
Skillnaderna mellan Säter och Timrå visar hur lokala ekonomiska och politiska prioriteringar kan ge kulturen olika utrymme, även i kommuner med jämförbar folkmängd. Kommunernas stora andel av den offentliga finansieringen innebär samtidigt att besluten på lokal nivå får direkt betydelse för verksamheter som bibliotek och kulturskolor.
