Vass kan få en ny roll i arbetet mot övergödningen i Östersjön. När växten skördas och förs bort följer näringsämnen med, samtidigt som vassen kan användas som råvara i olika produkter.
Växten har länge förknippats med grunda vikar och stränder som håller på att växa igen. Nu undersöker flera aktörer i stället möjligheten att ta till vara vassen och skapa användningsområden som både kan ge miljönytta och väcka kommersiellt intresse.
I Skenäs på Vikbolandet presenterades arbetet i samband med Östersjödagen. Där visades hela processen, från skörd och hantering till exempel på färdiga produkter.
Organisationerna och företagen Race For The Baltic, Raws, Sportfiskarna, Weibulls och Trifilon deltog vid visningen.
Näring förs bort ur vattnet
Vass tar upp kväve och fosfor ur vattnet under sin tillväxt. Båda ämnena har betydelse för övergödningen i Östersjön.
Om växten blir kvar och bryts ner återgår näringen till vattnet. Genom att skörda vassen och transportera bort den kan en del av kvävet och fosforn i stället lämna systemet.
Race For The Baltic ser miljöeffekten som utgångspunkt för arbetet. Organisationens Anil Ramel Singh bedömer samtidigt att ett kommersiellt intresse kan ge metoden bättre förutsättningar att växa. Om den privata sektorn kan hitta lönsamhet i råvaran kan det enligt honom öppna för en fortsatt utveckling.
Länderna runt Östersjön har satt upp olika mål för att begränsa läckaget av näringsämnen. För Sveriges del handlar målet om att årligen få bort 111 ton fosfor.
En större användning av åtgärder där vass skördas och förs bort skulle kunna bidra till det arbetet, enligt Anil Ramel Singh. Hur stort bidraget blir beror på i vilken omfattning metoden kan användas.
Hela kedjan behöver fungera
Visningen i Skenäs omfattade mer än själva skörden. Även hanteringen efter att vassen tagits upp och vägen fram till färdiga produkter presenterades.
För att vassen ska bli en användbar resurs krävs därmed en kedja där råvaran kan skördas, tas om hand och användas vidare. Intresset omfattar både miljöåtgärden i vattnet och möjligheten att skapa produkter av den biomassa som samlas in.
Ambitionen är att förena bortförseln av näringsämnen med en efterfrågan på materialet. På så sätt skulle vassen inte enbart betraktas som ett problem vid igenväxta stränder, utan även som en råvara.
Nya EU-regler kan påverka efterfrågan
Förutsättningarna för alternativa material kan också påverkas av kommande EU-regler. Den 1 januari 2030 skärps bestämmelserna om förpackningar och förpackningsavfall.
Förändringarna innebär bland annat att flera sorters engångsförpackningar av plast förbjuds. Det kan öka behovet av andra material för vissa användningsområden.
Vass skulle enligt Anil Ramel Singh kunna vara ett alternativ som hållbar biomassa. Material med sämre hållbarhetsegenskaper har tidigare haft en prisfördel, men skillnaden håller enligt honom på att minska.
Arbetet med vass rymmer därmed två delar: att avlägsna kväve och fosfor från vattenmiljön och att hitta praktiska användningsområden för den skördade växten. Aktörerna som deltog i Skenäs vill visa att de delarna kan kopplas samman, från insatsen vid stranden till en färdig produkt.
