Riksdagspartierna är jämnt delade i frågan om sanktioner mot kommuner som inte följer minoritetslagen. Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet är positiva, medan Centerpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna säger nej.
Partiernas inställning framgår av en enkät som skickats till samtliga riksdagspartier. De fick bland annat svara på om kommuner ska kunna sanktioneras när de bryter mot minoritetslagen.
Frågan har aktualiserats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Myndigheten följer hur de minoritetspolitiska målen genomförs i praktiken och har föreslagit att sanktioner ska kunna användas mot kommuner som inte lever upp till lagen.
Efterlyser tydligare möjligheter att ingripa
Enligt MUCF:s utvecklingsledare Sanna Rantamäki saknar både Justitieombudsmannen, JO, och MUCF stöd för att kräva att en kommun genomför förändringar. Hon pekar på att lagstiftningen inte innehåller någon tillsyn eller möjlighet att besluta om sanktioner.
Bland partierna som vill öppna för sanktioner finns samtidigt olika uppfattningar om hur ett sådant system skulle kunna utformas. Flera betonar att frågan först behöver utredas.
Fyra partier öppnar för sanktioner
Kristdemokraterna anser att en lämplig form av sanktion behöver utredas och nämner vite som ett möjligt exempel. Partiet har inte angett någon färdig modell.
Liberalerna vill utreda ett tydligare system för både tillsyn och sanktioner. Partiet anser att det måste få följder om lagstadgade rättigheter åsidosätts systematiskt. Förelägganden och möjlighet till vite när brister inte rättas till nämns som tänkbara verktyg.
Enligt Liberalerna ska sanktionerna vara proportionerliga. Deras främsta syfte ska vara att se till att den enskilde verkligen får de rättigheter som lagen ger.
Moderaterna bedömer att någon typ av sanktion skulle vara rimlig, men har i nuläget inget besked om hur den bör utformas. Även Vänsterpartiet vill att frågan utreds. Partiet anser att sanktionerna behöver vara kännbara och efterfrågar ett fungerande nationellt tillsynsansvar för minoritetslagen.
Vill prioritera stöd och resurser
De fyra partier som motsätter sig sanktioner pekar på andra sätt att stärka kommunernas efterlevnad. Sverigedemokraterna anser att överträdelser i första hand bör mötas med insatser som förbättrar efterlevnaden, snarare än med bestraffande åtgärder.
Centerpartiet varnar för att sanktioner kan skapa motvilja hos kommunerna och minska deras vilja att engagera sig i minoritetspolitiska frågor. Partiet vill i stället förstärka de ekonomiska drivkrafterna för kommuner som arbetar föredömligt med nationella minoriteter och urfolk.
Centerpartiet vill också ge berörda länsstyrelser ett tydligare uppdrag. De ska enligt partiets linje följa upp kommunernas arbete och aktivt hjälpa dem att genomföra minoritetslagen.
Socialdemokraterna anser att det finns bättre sätt än sanktioner för att stärka kommunernas arbete enligt lagen. Partiet utvecklar inte i enkätsvaret vilka åtgärder som bör användas.
Miljöpartiet vill att staten tar ett större ansvar för kommunernas möjligheter att uppfylla lagens krav. Partiet pekar på bristande resurser och kunskap som hinder för kommunerna och vill därför i första hand stärka deras resurser.
Miljöpartiet ser inte sanktioner som den främsta åtgärden i nuläget. Samtidigt anser partiet att det är rimligt att förvänta sig att kommunerna tar sitt ansvar enligt minoritetslagen.
Ingen gemensam linje bland blocken
Enkätsvaren visar att skiljelinjen inte följer någon enhetlig uppdelning mellan partierna. Fyra partier vill pröva möjligheten till sanktioner, medan fyra vill gå vidare med andra verktyg.
Även bland dem som är positiva återstår frågor om sanktionernas form och omfattning. De förslag som nämns omfattar bland annat förelägganden, vite och ett tydligare nationellt ansvar för tillsynen.
