Hittills under 2026 har 115 fall av harpest rapporterats i Västerbotten, vilket är det högsta antalet på fem år. Smittskyddet bedömer att året kan sluta med rekordmånga fall om förhållandena fortsätter att gynna spridningen.
Ökningen är tydlig jämfört med förra året. Under motsvarande period 2025 hade 16 fall registrerats. Årets nivå ligger även något över 2023, som också var ett år med många smittade.
Maria Marklund på smittskyddet uppger att både män och kvinnor har drabbats, med en viss övervikt av män. Antalet väntas fortsätta stiga om vädret även framöver är gynnsamt för smittspridningen.
Fler har fått smittan i lungorna
Infektionskliniken på Norrlands universitetssjukhus tar emot många patienter med harpest. Ett utmärkande drag under årets säsong är att en större andel har fått så kallad lungtularemi.
Det innebär att bakterien har nått lungorna efter att den smittade har andats in den. Maria Furberg, verksamhetschef på infektionskliniken, beskriver lungpåverkan som det som särskilt skiljer årets fall från tidigare säsonger.
Under andra år har vården oftare sett patienter med sår och svullna lymfkörtlar. De symtomen har varit kopplade till att personer fått in smittan genom bett från insekter.
För många av årets patienter har det främsta symtomet i stället varit hög feber utan att orsaken först varit känd. När vården har kunnat fastställa att det rör sig om harpest har patienterna fått behandling med antibiotika.
De flesta behöver inte läggas in
Trots det stora antalet fall behöver merparten av de smittade inte vårdas på sjukhus. Infektionskliniken har samtidigt haft ett högt söktryck sedan sommaren, men enligt Maria Furberg beror belastningen inte enbart på harpest.
Årets 115 rapporterade fall är fler än de 103 fall som uppmättes 2015. Smittskyddet följer nu utvecklingen under hösten, samtidigt som nya fall fortsätter att rapporteras.
Så sprids harpest
Harpest är en infektionssjukdom som orsakas av en bakterie. Namnet kommer av att harar kan bli svårt sjuka och dö efter att ha smittats.
Sjukdomen förekommer i stora delar av Sverige men är vanligast i Norrland. I landets allra sydligaste delar finns den inte alls.
Det vanligaste sättet för människor att smittas är genom myggbett. Även andra insekter och fästingar kan föra bakterien vidare. I mer ovanliga fall kan vissa fåglar överföra harpest till människor.
Årets större andel fall av lungtularemi visar samtidigt att smittan inte enbart förs vidare genom bett. När bakterien andas in kan infektionen i stället sätta sig i lungorna.
Smittskyddets fortsatta bedömning av årets omfattning är beroende av hur förutsättningarna för spridning utvecklas. Om de gynnsamma väderförhållandena består väntas ytterligare fall tillkomma.
