Den nya superdatorn Arrhenius har invigts vid Linköpings universitet. Investeringen uppgår till omkring 600 miljoner kronor och ska ge forskare, myndigheter och företag tillgång till avancerad beräkningskapacitet.
Arrhenius beskrivs som Sveriges största superdator och är enligt National Academic Infrastructure for Supercomputing in Sweden, NAISS, den 42:a mest kraftfulla superdatorn i världen. Den ska kunna användas av aktörer från både Sverige och övriga Europa.
Ska användas för AI-träning
Ett av de viktigaste användningsområdena är artificiell intelligens. Erik Lindahl, professor vid Linköpings universitet och föreståndare för NAISS, beskriver Arrhenius som ett första steg mot att låta framför allt forskare genomföra grundträning av AI-modeller.
Grundträning av modeller är en av de uppgifter som forskare kommer att kunna köra i den nya superdatorn. Arrhenius ska även användas för avancerade beräkningar inom medicinsk forskning och klimatforskning.
Användningen är inte begränsad till universitet eller svenska forskningsprojekt. Enligt NAISS är superdatorn avsedd för forskare, myndigheter och företag i hela Europa. Satsningen ska därmed stödja arbete inom flera olika verksamheter och forskningsområden.
Investering på omkring 600 miljoner
Kostnaden för Arrhenius uppgår till cirka 600 miljoner kronor. Finansieringen delas mellan Sverige, genom Vetenskapsrådet, och den europeiska superdatororganisationen EuroHPC.
Trots investeringens storlek beräknas superdatorns livslängd till fem år. Erik Lindahl beskriver satsningen som mycket omfattande och kostsam, men framhåller samtidigt att den kan hjälpa ett stort antal forskare att nå resultat i sina projekt.
Enligt honom berör satsningen nästan 10 000 forskare i Sverige. Därutöver väntas flera tusen forskare från andra delar av Europa kunna dra nytta av den nya resursen.
Flera grupper får tillgång
Arrhenius ska alltså inte enbart vara ett verktyg för forskare vid Linköpings universitet. Den ska ingå i en bredare infrastruktur där användare från flera delar av Europa kan genomföra beräkningar som kräver en kraftfull superdator.
De områden som särskilt pekas ut är AI, medicinsk forskning och klimatforskning. Gemensamt för användningen är behovet av avancerade beräkningar, samtidigt som olika typer av organisationer ska kunna använda systemet.
Att både myndigheter och företag finns bland de tänkta användarna innebär att Arrhenius får ett bredare användningsområde än enbart akademisk forskning. Några närmare uppgifter om vilka myndigheter, företag eller enskilda forskningsprojekt som ska använda datorn har inte angetts.
Ytterligare superdator väntas
Invigningen av Arrhenius är inte den enda planerade superdatorsatsningen i Linköping. Inom några månader väntas staden få ytterligare en superdator genom det som beskrivs som en AI-fabrik.
Några fler detaljer om den kommande superdatorn framgår inte. Beskedet innebär dock att Arrhenius väntas följas av ännu en sådan resurs i Linköping inom en relativt kort period.
Med Arrhenius på plats får svenska och europeiska användare tillgång till en av världens högst rankade superdatorer. Under den beräknade livslängden på fem år ska den användas för beräkningar inom flera forsknings- och verksamhetsområden, med AI-träning som en central del av satsningen.
