Riksdagspartierna gör olika bedömningar av hur Sveriges minoritetspolitik fungerar. Inget av de åtta partierna anser att politiken fungerar mycket bra.
Skillnaden är tydlig mellan oppositionen och partierna i Tidösamarbetet. Oppositionspartierna är överlag mer negativa till dagens minoritetspolitik. Kristdemokraterna ger den mest positiva bedömningen, medan Vänsterpartiet ger den mest negativa.
Resultatet kommer från en enkät som skickades till samtliga riksdagspartier i början av juli. Partierna fick fyra veckor på sig att svara och alla åtta deltog.
Olika syn på politikens resultat
Kristdemokraterna anser att minoritetspolitiken har flera styrkor, men ser också svagheter och behov av fortsatt arbete. Partiet lyfter bland annat förbättrad modersmålsundervisning och återlämnande av samiska kvarlevor.
Moderaterna gör en liknande övergripande bedömning och anser att politiken sammantaget fungerar väl. Samtidigt framhåller partiet att det finns delar som kan förbättras och att minoritetspolitiken behöver utvecklas i takt med förändringar i samhället.
Sverigedemokraterna bedömer också att politiken i huvudsak fungerar väl och ger ett viktigt skydd för de nationella minoriteternas språk, kultur och rättigheter. Partiet pekar dock på problem kring jakt- och fiskerättigheter i norra Sverige. Enligt partiet kan dagens ordning uppfattas som negativ både för samer utanför samebyarna och för boende i Norrbotten vars möjligheter till jakt och fiske begränsas.
Liberalerna anser att minoritetspolitiken har blivit starkare under de senaste årtiondena, bland annat genom utbyggda förvaltningsområden för finska och samiska. Samtidigt ser partiet brister i genomförandet. Kommuner och regioner följer enligt Liberalerna inte alltid lagstiftningens avsikter, kunskapen om minoriteternas rättigheter varierar och informationen når inte alltid de berörda.
Partiet vill därför att minoritetslagen tillämpas mer konsekvent. Liberalerna efterlyser också större kunskap om de nationella minoriteterna och bättre samordning mellan minoritetspolitiken och annan lagstiftning, däribland skollagen.
Oppositionen pekar på omfattande brister
Centerpartiet anser att minoritetspolitiken behöver förstärkas inom flera områden. Enligt partiet ifrågasätts rättigheter för minoritetsgrupper som majoritetssamhället ofta tar för givna. Centerpartiet bedömer också att det nuvarande systemet inte ger ett fullständigt skydd mot diskriminering eller tillräckliga möjligheter till delaktighet.
Miljöpartiet anser att utvecklingen har gått bakåt under den nuvarande regeringen. Partiet hänvisar till minskad finansiering av bland annat språkcentrum, resursbibliotek, organisationer och förvaltningsområden. Miljöpartiet vill ha en mer långsiktig och förutsägbar politik som stärker minoriteternas självbestämmande samt deras möjligheter att bevara språk och kultur.
Socialdemokraterna anser att minoritetspolitiken har fått mindre utrymme under mandatperioden. I partiets budgetmotion för 2026 föreslås ett högre grundanslag till området, mer resurser till språkcentrum och permanent förstärkta satsningar på nationella minoritetsspråk och minoritetsbibliotek.
Vänsterpartiet är mest kritiskt i enkäten. Partiet framhåller att diskriminering, rasism och hatbrott fortfarande drabbar personer som tillhör nationella minoriteter. Det anser även att minoriteternas kultur är underfinansierad och att infrastrukturen är svag.
Enligt Vänsterpartiet är det få kommuner och regioner som uppfyller lagens krav på grundläggande skydd för minoritetsbefolkningen och minoritetsspråken. Partiet anser att tillsynen inte fungerar och har motsatt sig regeringens sänkning av anslaget till de nationella minoriteterna från 2025. Det vill också göra tidsbegränsade medel permanenta och tillföra resurser för att stärka politiken.
Språk, rasism och samiskt inflytande prioriteras
Partierna fick även svara på vilka minoritetspolitiska frågor de skulle prioritera om de ingår i nästa regering. Flera återkommande områden framträder i svaren.
Det handlar framför allt om att skydda minoritetsspråken, motverka rasism och hatbrott samt stärka samernas möjligheter att påverka beslut. Svaren visar samtidigt att partierna skiljer sig åt både i bedömningen av dagens politik och i synen på vilka förändringar som behövs.
