Regeringens miljardstöd till operationer av grå starr, höftproteser och framfall har bidragit till kortare väntetider. Samtidigt uppger en majoritet av regionerna att stödet har medfört, eller kan medföra, att andra patienter trängs undan.
Det framgår av regionernas redovisningar till Socialstyrelsen. Flera regioner anser att satsningens utformning har gjort det svårare att prioritera vård efter medicinska behov.
Under 2025 fick regionerna riktade statsbidrag för att öka antalet operationer inom tre utvalda områden: grå starr, höftproteser och framfall. Syftet var att minska vårdköerna.
Enligt Socialstyrelsens slutredovisning bedömer nästan samtliga regioner att satsningen har bidragit till kortare väntetider. En viktig förklaring är att fler patienter har kunnat behandlas av andra vårdgivare.
Vård med större behov kan ha fått vänta
Regionernas återrapportering visar dock att satsningen också har fått konsekvenser för annan vård. Sammanlagt uppger 16 av landets 21 regioner att det riktade stödet har lett till, eller innebär en risk för, att andra insatser får stå tillbaka.
Det gäller i vissa fall patienter som har bedömts ha större medicinska behov än dem som omfattats av statsbidraget.
Region Värmland beskriver att prestationskravet medförde en viss undanträngning inom ögonsjukvården. Enligt regionens redovisning påverkades patienter som hade högre medicinsk prioritet.
I Dalarna fick planerade ingrepp prioriteras om när höftoperationer bedömdes vara mer angelägna. Även Region Blekinge uppger att det uppstod en viss undanträngningseffekt.
Region Jämtland Härjedalen anser att satsningen skapar problem för arbetet med att säkerställa en jämlik vård.
Regionernas invändningar överensstämmer med tidigare varningar från Sveriges Kommuner och Regioner samt Läkarförbundet.
Regioner efterlyser längre framförhållning
Flera regioner uppger att de tar ansvar för de medicinska prioriteringarna, men samtidigt riktar de kritik mot villkoren för stödet. Kort framförhållning har enligt regionerna försvårat planeringen.
De beskriver också att det kan vara svårt att avstå från statliga bidrag när den regionala ekonomin är pressad och invånarna förväntar sig att satsningar genomförs.
Enligt regionerna skulle mer långsiktiga och generella statsbidrag kunna minska risken för att vård trängs undan eller att prioriteringar blir felaktiga.
Ministern: Behovsprincipen ska följas
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) säger att regeringen har valt områden där det finns ledig kapacitet. Hennes uppfattning är att satsningen inte ska leda till att annan vård trängs undan.
Hon betonar att regionerna inte är vinstdrivande verksamheter och att de gör allvarliga fel om ekonomiska drivkrafter får dem att frångå principen om att vård ska prioriteras efter behov.
Lann anser samtidigt att regionerna redan får långsiktiga och generella statsbidrag. Enligt henne utgör det riktade stödet endast en mindre del av regeringens samlade arbete för att öka tillgängligheten i vården.
Redovisningarna visar därmed två parallella resultat av satsningen. De utvalda operationerna har kunnat genomföras snabbare för fler patienter, samtidigt som regionerna pekar på svårigheter att förena prestationskraven med prioriteringar utifrån medicinska behov.
