En kvinna i 25-årsåldern åtalas misstänkt för stämpling till mord efter att enligt åtalet ha försökt rekrytera personer för mord och sprängningar. Annonserna publicerades i grupper och kanaler i meddelandeappar och ska ha nått minst 1 468 personer.
Utredningen tog fart i början av juli, när polisens cyberenhet lyckades identifiera personen bakom ett alias på Telegram. Från kontot hade flera annonser publicerats med erbjudanden om betalning till personer som var beredda att utföra mord eller sprängdåd.
Enligt polisen var Telegramkanalen öppen. Annonser ska även ha publicerats i slutna grupper på Signal.
Erbjöd betalning för mord
I en av annonserna användes formuleringen ”Jappish Sverige 150-2 kaniner”. Enligt utredningen betydde den att den som utförde ett mord skulle få mellan 150 000 och två miljoner kronor.
Annonsören ska också ha lovat att ersättningen skulle gå till utförarens närstående om personen greps i samband med dådet.
Polisen beskriver annonserna som en del av ett upplägg där grova brott erbjuds som en tjänst. Kriminella nätverk kan på sådana marknadsplatser söka personer som, mot betalning, är villiga att utföra våldsdåd åt andra.
Tre dagar efter att polisen hade knäckt aliaset efterlystes kvinnan, som då misstänktes ligga bakom kontot. Två dagar senare greps hon på resecentrum i Uppsala.
Åklagare Micael Ehrencrona uppger att det är viktigt att ingripa snabbt i den här typen av utredningar. Syftet är att hinna stoppa rekryteringen innan någon accepterar ett erbjudande och ett brott kan genomföras.
Telefon beslagtogs vid gripandet
När kvinnan greps höll hon en mobiltelefon i handen. Polisen anser att det är den telefon som användes för att skapa annonserna.
Åtalet gäller stämpling till mord. Enligt anklagelserna har kvinnan försökt förmå 1 468 personer att utföra grova våldsdåd.
Siffran bygger på en sammanräkning av antalet medlemmar i de slutna Signalgrupper där annonserna förekommit. Hur många som kan ha sett motsvarande annonser på Telegram har utredarna inte kunnat fastställa.
Det är därför inte klarlagt hur många personer som sammanlagt har tagit del av innehållet. Telegramannonserna låg i en öppen kanal, vilket gör att även personer utanför de grupper som kunnat räknas kan ha sett dem.
Okänt om någon svarade
Utredningen har inte kunnat visa om någon person tackade ja till något av erbjudandena. Polisen har inte hittat någon fortsatt konversation mellan kvinnan och andra medlemmar som skulle kunna klarlägga om en möjlig utförare anmält intresse.
Åklagaren säger att det därför inte går att avgöra hur många som kan ha svarat på annonserna. Det kan enligt honom röra sig om allt från ingen alls till ett stort antal personer.
Någon eventuell utförare har inte identifierats. Det framgår inte heller om någon av annonserna ledde till att ett planerat våldsdåd fördes vidare.
Kvinnan förnekar brott. Under förhören har hon inte velat besvara utredarnas frågor.
Ny lag ger krav på snabb borttagning
Den 1 juli i år började en ny svensk lag att gälla som ger polisen möjlighet att kräva att sociala medieplattformar tar bort kriminella annonser.
Efter ett sådant krav ska innehållet plockas bort inom en timme. Företag som inte följer kravet riskerar höga böter.
