Slovjansk, Kramatorsk, Druzjkivka och Kostiantynivka bildar ett befäst stadsbälte i den del av Donetsk som fortfarande står under ukrainsk kontroll. Striden om området har redan inletts och kan få stor betydelse för krigets fortsättning.
De fyra städerna ligger nära varandra och utgör tillsammans ett omfattande försvarshinder i östra Ukraina. På andra sidan stadsområdet finns främst landsbygd, mindre samhällen och de återstående delarna av regionen som Ukraina kontrollerar.
För Ryssland är det befästa området ett centralt hinder på vägen mot målet att ockupera hela Donetsk. Militäranalytikern Emil Kastehelmi vid den finländska organisationen Black Bird Group beskriver stadsbältet som det största hindret mellan den ryska militären och dess lägsta uttalade målsättning.
Ryska styrkor närmar sig städerna
Striden om Kostiantynivka har pågått sedan förra hösten. Samtidigt har ryska förband närmat sig Kramatorsk och Slovjansk. De befinner sig för närvarande omkring en mil från städerna, men det är oklart hur lång tid en fortsatt framryckning kan ta.
Tidigare strider i ukrainska städer har ofta blivit utdragna. Den ryska militären har också haft svårt att snabbt vinna mark, vilket talar för att kampen om det befästa stadsområdet kan fortsätta under lång tid.
Ett ryskt övertagande av de fyra städerna skulle öppna vägen mot de delar av Donetsk som fortfarande hålls av Ukraina. Terrängen bakom stadsbältet består till stor del av mindre orter och landsbygd, till skillnad från den sammanhängande urbana försvarslinje som städerna bildar.
Donetsk har en central roll i Rysslands mål
Donetsk och grannregionen Luhansk bildar tillsammans Donbas. Ryssland skrev 2022 in båda regionerna som ryskt territorium i landets konstitution, trots att Donetsk ännu inte har ockuperats i sin helhet.
Efter fyra och ett halvt års krig återstår alltså delar av regionen under ukrainsk kontroll. Donetsk har samtidigt varit platsen för flera av krigets hårdaste strider. Bachmut, Avdijivka, Toretsk och Pokrovsk hör till de orter där omfattande slag har ägt rum, och stora delar av landskapet har förstörts.
Regionens betydelse har varit tydlig sedan den fullskaliga invasionens början. Rysslands president Vladimir Putin hänvisade till situationen i Donbas när invasionen tillkännagavs. När Moskva senare har öppnat för möjligheten till vapenvila har ett ryskt krav varit att Ukraina först lämnar Donetsk.
Ett erövrat Donetsk behöver inte innebära fred
Om Ryssland skulle lyckas ta hela regionen efter striden om stadsbältet skulle Kreml kunna göra ett uppehåll och beskriva utvecklingen som en seger, enligt Kastehelmi. Han bedömer dock att det är mindre sannolikt att Ryssland därefter skulle avsluta kriget permanent.
Ett fullständigt övertagande av Donetsk skulle innebära att ett av Rysslands krigsmål hade uppnåtts. Det skulle däremot inte nödvändigtvis leda till fred. En möjlig utveckling är, enligt Kastehelmi, att striderna fryses för att senare återupptas.
Hur fronten utvecklas påverkas samtidigt av flera faktorer. Teknisk utveckling, ekonomiska förutsättningar och förmågan att rekrytera soldater har betydelse för båda sidor. Kombinationen av dessa faktorer gör krigets fortsättning svår att förutse.
Drönarna påverkar möjligheten till genombrott
Drönarnas starka ställning på slagfältet är en särskilt viktig omständighet. Det ständiga hotet från luften begränsar möjligheterna att använda bepansrade fordon på det sätt som krävs för snabbare, mekaniserade framryckningar.
Om den ryska militären skulle lyckas minska drönarhotet kan pansarfordon åter få en större roll, enligt Kastehelmi. Förutsättningarna vid fronten skulle då kunna förändras.
Ett mekaniserat genombrott skulle kunna skapa ett hot om att de fyra befästa städerna omringas. Så länge sådana förutsättningar saknas väntas striden i stället präglas av den långsamma utveckling som hittills kännetecknat de urbana slagen i Donetsk.
