Polens erfarenheter visar att civila samhällsfunktioner kan bli både avgörande och utsatta vid ett krig i närområdet. Skyddet av kritisk infrastruktur behöver därför utvecklas parallellt med arbetet mot otillbörlig informationspåverkan.
Angrepp mot energiförsörjning, transporter, sjukvård och digital infrastruktur har i Polen kombinerats med sabotage, cyberangrepp och informationspåverkan. Det har tydliggjort att civila verksamheter får en central betydelse i hanteringen av hybridhot.
Flygplatser, hamnar, järnvägar och kommuner kan snabbt få nya uppgifter när ett krig pågår i ett närliggande område. Samtidigt kan samma funktioner bli måltavlor för olika former av angrepp och påverkansoperationer.
Civila nav får strategisk betydelse
Enligt analytikern Camilla Arvastson är en viktig lärdom från Polen att civila knutpunkter snabbt kan bli strategiskt viktiga. Sabotage mot järnvägar och energianläggningar, liksom angrepp mot sjukvården, visar att civila system kan vara centrala mål.
Polen har byggt upp logistiknav för att kunna hantera stora mängder stöd till Ukraina. Naven har blivit betydelsefulla, men också sårbara. De behöver klara omfattande informationsflöden och höga säkerhetskrav utan att verksamheten bromsas eller avbryts.
Utvecklingen har inneburit ett närmare samspel mellan civila och militära funktioner. Flygplatsen i Rzeszów beskrivs som ett exempel på en plats där civila och militära verksamheter fungerar sida vid sida.
Informationspåverkan mot stödet till Ukraina
Polen har under en längre tid varit utsatt för rysk informationspåverkan med syftet att försvaga stödet till Ukraina. Flyktingfrågan har särskilt använts i spridningen av berättelser om att flyktingar belastar ekonomin eller utnyttjar samhällssystem.
Sådana budskap har bidragit till oro och ökad polarisering. Erfarenheterna visar också att informationspåverkan kan få större genomslag när den kopplas till frågor som redan diskuteras i samhället.
Det kan göra det svårare att skilja extern påverkan från den inrikespolitiska debatten. Camilla Arvastson pekar på att opinionen i Polen förändrats snabbt över tid. Det tidigare starka stödet för Ukraina och flyktingmottagandet har delvis minskat när ekonomiska och sociala frågor fått större plats och förstärkts av informationspåverkan.
Relevans för Sverige
Polens situation bedöms ha betydelse för Sverige. Ett land som fungerar som transit- och värdlandsnation kan bli ett prioriterat mål för sabotage, cyberangrepp och informationspåverkan.
Sverige kan få en liknande funktion vid en konflikt i Baltikum eller i andra delar av närområdet. I ett sådant läge kan hamnar, flygplatser, järnvägar och andra logistikpunkter utsättas för motsvarande påverkansoperationer.
Förmågan att hantera hybridhot och otillbörlig informationspåverkan lyfts därför fram som en viktig del av utvecklingen av det svenska civila försvaret.
Långsiktiga investeringar och samverkan
Polen har stärkt skyddet av kritisk infrastruktur genom bland annat utbyggd cybersäkerhet och ökad övervakning av energi-, transport- och logistiksystem. Skyddet av kritisk infrastruktur har förstärkts, liksom luftvärnet vid strategiska logistiknav.
Landet har även gjort långsiktiga satsningar på reservkraft, kommunikationssystem, skyddsrum, lokala logistikpunkter, utbildning och övning. Insatserna har kombinerats med lagstiftning och stabil finansiering för det civila försvaret.
Arbetet mot informationspåverkan har omfattat identifiering och synliggörande av falska berättelser, förstärkt faktagranskning och utvecklad strategisk kommunikation. Sverige samverkar med Polen både bilateralt och i multilaterala forum för att stärka förmågan att identifiera, förstå och möta otillbörlig informationspåverkan.
Erfarenheterna från Polen pekar sammantaget på behovet av ett uthålligt arbete där skydd av samhällsviktig verksamhet, cybersäkerhet, kommunikation och samarbete mellan civila och militära aktörer utvecklas samtidigt.
