Trots nya uttalanden om möjliga förhandlingar finns få tecken på ett nära genombrott i fredsprocessen mellan Ryssland och Ukraina. Parterna står fortfarande långt ifrån varandra i centrala frågor om territorium, säkerhet och villkoren för att avsluta kriget.
Putin har under de senaste dagarna sagt att han ser en möjlighet till fred och vill att Ryssland och Ukraina ska inleda förhandlingar. Uttalandet innebär dock ingen tydlig förändring av den ryska hållningen. Moskva har sedan tidigare sagt sig vara berett att samtala och samtidigt anklagat Ukraina och europeiska länder för att vilja hålla kriget i gång.
Ukraina vill också nå en lösning, men motsätter sig att Ryssland får territorium som följd av aggressionen. Ukrainas partner vill samtidigt undvika att landet lämnas ensamt i förhandlingar med Moskva. Deras linje är att en gemensam front ska öka möjligheterna att få Ryssland att acceptera en rättvis fred.
Oenighet om vapenvila och territorium
En viktig skiljelinje gäller skillnaden mellan en tillfällig vapenvila och ett mer omfattande fredsavtal. Ryssland har tidigare öppnat för att stoppa striderna om Ukraina överger Donetskregionen. Det villkoret har avvisats av Ukraina.
Från rysk sida har det samtidigt framhållits att en vapenvila i sig inte är det huvudsakliga målet. Ryssland har gjort klart att landet är berett att fortsätta kriget för att uppnå sina krav.
Moskva vill att Ukraina avstår från fem regioner: Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja, Cherson och Krim. Ryssland har dock endast full kontroll över Luhansk och Krim av dessa områden.
De ryska kraven omfattar även andra delar av Ukrainas framtida ställning. Moskva vill bland annat begränsa storleken på Ukrainas militär och kräver att landet ska vara neutralt. Ryssland vill dessutom att det som beskrivs som den ryska och rysktalande befolkningens fulla rättigheter, friheter och intressen ska skyddas i Ukraina.
USA:s initiativ har tappat fart
Den fredsprocess som Donald Trump har drivit på har bromsats in. En orsak är kriget mellan USA och Iran, som har tagit amerikansk uppmärksamhet i anspråk.
USA:s särskilda sändebud har ännu inte rest till Ukraina. Besöket har skjutits upp vid flera tillfällen, även om ett möte kan komma att hållas under de närmaste dagarna.
Trump har uttryckt frustration över att processen går långsamt. Även från rysk sida har det funnits irritation mot USA. Moskva har återkommande hänvisat till den så kallade Anchorage-andan och hävdat att det träffades en överenskommelse om en fredslösning när Putin besökte Alaska förra året. USA har tydligt avvisat att en sådan uppgörelse nåddes.
Fortsatt intensiva strider
Medan de diplomatiska kontakterna går trögt fortsätter kriget med oförändrad intensitet. Ukraina genomför omfattande luftangrepp mot mål i Ryssland, samtidigt som viktig infrastruktur i Ukraina utsätts för bombningar.
Utvecklingen vid fronten går långsamt, men striderna är fortsatt hårda. Ryssland riktar in sig på det ukrainska fästningsbältet, som består av befästa städer mellan de ryska styrkorna och en fullständig ockupation av Donetskregionen. Att ta hela regionen är ett av Rysslands viktigaste mål i kriget.
Striderna om dessa städer kan bli utdragna. Parallellt har Ukraina varnat för att Ryssland kan genomföra en omfattande mobilisering under 2026 och 2027. Enligt den ukrainska varningen kan uppemot 600 000 soldater omfattas. Moskva har förnekat uppgifterna.
De många diplomatiska turerna har därmed ännu inte lett till någon tydlig förskjutning i de grundläggande positionerna. De omfattande ryska kraven, Ukrainas motstånd mot territoriella eftergifter och de fortsatta striderna gör att en fredslösning fortfarande framstår som avlägsen.
