Rysslands eskalerande hybridkampanj mot väst väntas sätta Europa och Sverige under ökad press. Angreppen behöver bemötas, men svaren måste samtidigt utformas så att de inte leder till en direkt konfrontation med Ryssland.
Utvecklingen innebär en svår avvägning för de länder som berörs. Att avstå från att reagera är inte ett alternativ när kampanjen trappas upp, men åtgärder mot angreppen måste vägas mot risken för att motsättningarna med Ryssland skärps till en öppen konfrontation.
En kampanj med dubbla effekter
Rysslands president Vladimir Putin kan genom hybridkriget uppnå två saker samtidigt. Kampanjen riktar sig mot väst, men skapar också svåra beslut för de länder som behöver svara på angreppen. Därmed ligger utmaningen inte enbart i själva angreppen, utan också i hur de ska hanteras.
När kampanjen eskalerar ökar pressen på Europa. Varje motåtgärd behöver vara tillräcklig för att möta angreppen, samtidigt som den inte får föra situationen närmare en direkt konflikt med Ryssland. Det ger den ryska kampanjen en dubbel verkan: väst utsätts för angrepp och tvingas samtidigt förhålla sig till konsekvenserna av sitt svar.
Det är denna balansgång som gör utvecklingen särskilt svår. Europa och Sverige står inför krav på att agera, men måste samtidigt hålla fast vid gränsen mellan att bemöta hybridkampanjen och att hamna i direkt konfrontation med den ryska staten.
Sverige påverkas av Europas vägval
För Sveriges del är frågan nära kopplad till den bredare europeiska situationen. Den ryska kampanjen riktas mot väst som helhet, medan de svåra vägvalen också berör Sverige. Hur angreppen möts blir därför en fråga både för landet och för Europa.
Det finns ingen enkel motsättning där valet enbart står mellan att svara eller att inte svara. Angreppen kommer att behöva bemötas, men formerna för det blir avgörande. Åtgärderna måste hantera en förvärrad hybridkampanj utan att övergå i en direkt konfrontation med Ryssland.
Eskaleringen ökar trycket
Bedömningen att hybridkampanjen kan bli ännu värre innebär att besluten kan bli mer krävande. En fortsatt eskalering skärper behovet av svar, samtidigt som kravet på att undvika direkt konfrontation ligger kvar. De båda målen måste därmed hanteras parallellt.
För Putin innebär situationen att Ryssland kan öka trycket mot väst samtidigt som Europa ställs inför komplicerade överväganden. Själva kampanjen och svårigheten att svara på den blir på så sätt två delar av samma problem.
Europa och Sverige går därför in i ett läge där motåtgärder behöver förenas med återhållsamhet. Angreppen kan inte lämnas utan bemötande, men svaret får inte driva utvecklingen mot en direkt konflikt. Det är den avvägningen som väntas prägla hanteringen av den eskalerande ryska hybridkampanjen.
