Planerna på en ny gruva i Kiruna ställer behovet av metaller för elektrifieringen mot Gabna samebys möjligheter att fortsätta bedriva renskötsel. Per Geijer-fyndigheten ligger under den sista återstående flyttleden för samebyns renar.
Gruvbolaget LKAB vill bryta sällsynta jordartsmetaller i fyndigheten. Metallerna används bland annat i elbilar, vindkraftverk och mobiltelefoner och betraktas som betydelsefulla för klimatomställningen.
EU har klassat Per Geijer-fyndigheten som strategiskt viktig. En utvinning skulle kunna göra Europa mer självförsörjande och minska beroendet av Kina.
Niklas Johansson, direktör för externa relationer på LKAB, framhåller att metallerna behövs till permanentmagneter i elbilar. Enligt honom har de också betydelse för klimatet, försvarsindustrin och säkerhetspolitiken.
Smal passage återstår
På platsen finns samtidigt en avgörande flyttled för Gabna samebys renar. Av ett område som tidigare var 13 kilometer brett återstår nu en passage på omkring 50 meter. Där har tusentals renar vandrat under hundratals år.
Fyndigheten ligger under denna smala led. Den utvinningsmetod som LKAB planerar skulle innebära stora ingrepp i marken, och en gruvstart riskerar därför att dela samebyns område i två delar.
Gabna samebys ordförande Lars-Marcus Kuhmunen bedömer att rennäringen i sin nuvarande form inte skulle kunna fortsätta om gruvan byggs. Han beskriver det som ett oprövat ingrepp att skära av en hel sameby och varnar för att motsvarande utveckling därefter kan bli möjlig även på andra platser.
Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby ifrågasätter hur stora uppoffringar samerna ska behöva göra för Sveriges och Europas välstånd.
Samrådet har brutit samman
Samerna har som urfolk rätt att bruka marken där fyndigheten finns. LKAB måste därför samråda med samebyn inför projektet. Samtalen mellan parterna har dock brutit samman.
Konflikten i Kiruna är en av flera som rör planerade gruvprojekt på samisk mark i norra Sverige. Projekten syftar till att utvinna mineral som behövs i klimatomställningen, men flera av dem möter hård kritik från samiskt håll.
LKAB:s Niklas Johansson anser att samhällsutveckling ofta innebär att någon part måste ge efter. Han pekar på användningen av mobiltelefoner som ett exempel på att moderna samhällen är beroende av gruvor och betonar att inte heller gruvbolaget kan få allt som det vill.
Majoritet vill förenkla tillstånden
Frågan har också en tydlig politisk dimension. Sex av riksdagens åtta partier har i en valkompass svarat att de vill göra det enklare att starta gruvor på samisk mark.
De flesta av partierna hänvisar till den klimatnytta som metallerna kan bidra till. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är mest kritiska till en sådan förenkling. Moderaterna vill minska rennäringens inflytande, medan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har uttryckt den linjen tydligast.
För Gabna sameby handlar motsättningen inte enbart om ett enskilt gruvprojekt, utan om förutsättningarna för renskötseln. Kuhmunen avvisar synen på nya gruvor som en självklar lösning på klimatkrisen. Hans uppfattning är att en omställning som sker på samernas bekostnad inte kan beskrivas som hållbar och att större återhållsamhet bör prioriteras framför fortsatt expansion.
Per Geijer-projektet förenar därmed två intressen som båda beskrivs som långsiktigt viktiga: Europas tillgång till kritiska metaller och Gabna samebys möjlighet att använda den sista kvarvarande flyttleden för sina renar. Med det avbrutna samrådet står parterna fortsatt långt ifrån varandra.
