Hur kan konst och litteratur bidra till motstånd mot våld och politiskt förtryck? Den frågan står i centrum för De besegrade: Motståndets estetik, en omfattande samlingsutställning på Bonniers Konsthall i Stockholm.
Utställningen tar avstamp i författaren, filmaren och konstnären Peter Weiss liv och mångsidiga produktion. Verk av både nu levande och avlidna konstnärer har förts samman för att på olika sätt knyta an till hans tankevärld.
En av de mest framträdande delarna är en mycket stor fana med motståndskämpar. I utställningen finns även verk som närmar sig ämnet mer teoretiskt, medan andra ger frågorna en konkret gestaltning.
Romantrilogi om fascismens framväxt
En central utgångspunkt är Peter Weiss monumentala romantrilogi Motståndets estetik, som kom till under 1970- och 80-talen. Verket behandlar fascismens och nazismens framväxt kring andra världskriget, liksom det revolutionära motstånd som växer fram som en följd.
Weiss blick på perioden präglas av den unge konstnärens sökande. Genom konst, litteratur och historia undersökte han hur människor kan förstå och göra motstånd mot politiskt våld och förtryck.
De tre curatorerna François Piron, Kim West och Joanna Nordin Asp har samlat konstnärer från olika delar av världen. Deras bidrag är tänkta att föra samtal med skilda delar av Weiss livsverk och rör sig mellan intellektuella resonemang och mer direkt uttryckta erfarenheter.
Kom till Sverige som judisk flykting
Peter Weiss föddes 1916 och kom till Sverige som judisk flykting 1939. Han blev senare svensk medborgare och nådde internationell ryktbarhet som dramatiker.
En viktig del av hans arbete utfördes tillsammans med livskamraten Gunilla Palmstierna-Weiss, som var scenograf. Hon finns också representerad bland de medverkande konstnärerna i utställningen.
Bland Weiss mest kända verk finns Marat/Sade och Rannsakningen, ett drama med Auschwitzrättegången som ämne. Båda pjäserna spelas fortfarande runt om i världen. I utställningens mitt ges en historisk inblick i denna del av hans verksamhet, där även ett rostigt stycke scenografi visas.
Frågan om motstånd i vår tid
Utställningens historiska grund leder vidare till frågan om vad konstnärligt motstånd kan innebära i dag. Fascismen har inte försvunnit, och människor dödas fortfarande av krigförande stater. Mot den bakgrunden prövar utställningen vad bilder, ord, teorier och estetiska ställningstaganden kan åstadkomma.
Frågorna formuleras också genom verk som berör Gaza och möjligheten att med en serie målningar förutse var nästa bomb kommer att falla. Ett annat återkommande problem är hur motstånd kan bedrivas av den som redan har besegrats.
Utställningen ger inte något entydigt svar. I stället framträder en sammansatt och bitvis splittrad motkraft till det mänskliga barbariet, där olika konstnärliga metoder ställs bredvid varandra.
Konstnärer från flera generationer
Bland deltagarna finns Zbyněk Baladrán, Chiara Bugatti, Ali Cherri, Öyvind Fahlström, Harun Farocki, Jean-Luc Godard, Ane Hjort Guttu, Hamedine Kane och Kateryna Lysovenko.
Även Asier Mendizabal, Peter Nestler, Daniela Ortiz, Valérie Osouf, Gunilla Palmstierna Weiss, Christoffer Paues, Samuel Richter, Lenke Rothman, Lina Selander och Peter Weiss medverkar.
De besegrade: Motståndets estetik visas på Bonniers Konsthall i Stockholm från den 26 augusti till den 8 november 2026.
