Sverige är förberett på att hotet från rysk hybridkrigföring kan öka. Enligt Must-chefen Thomas Nilsson finns ett högt hot mot det svenska stödet till Ukraina och mot verksamheter som är knutna till stödet.
Det Nationella säkerhetsrådet samlades under onsdagen med anledning av drönarhändelsen i Leipzig i augusti. Ryssland har pekats ut som ansvarigt för händelsen.
Bedömningen är att Ryssland använder avancerad hybridkrigföring mot Natoländer, däribland Sverige. Enligt Nilsson är syftet att skapa osäkerhet och splittring samt att få länderna att sluta stödja Ukraina.
Must-chefen framhåller att Sverige behöver räkna med att situationen kan förvärras ytterligare. Samtidigt uppger han att svenska aktörer arbetar med de skyddsåtgärder som bedöms vara nödvändiga.
Beskriver drönaren som hybridattack
Thomas Nilsson anser att händelsen i Leipzig innebär att utvecklingen har nått en farligare nivå. Han betecknar den som en hybridattack.
Drönaren var enligt Nilsson försedd med sprängämnen. Utifrån det anser han att utgångspunkten måste vara att avsikten var att den skulle detonera.
Sverige är enligt Must förberett på att kunna ställas inför ett liknande händelseförlopp. Hotbilden gäller inte enbart statliga verksamheter. Även privata företag och andra delar som är involverade i Sveriges stöd till Ukraina omfattas.
Nilsson uppger att arbete pågår intensivt för att skydda stödet. Must genomför enligt honom de skyddsoperationer som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas säkert.
Sverige bedöms inte vara främsta målet
Trots den höga hotnivån är Sverige för närvarande inte ett prioriterat mål för rysk hybridkrigföring, enligt Thomas Nilsson. Han säger till Dagens Nyheter att Ryssland i första hand riktar sig mot mål i Tyskland, Polen och Baltikum.
Den bedömningen innebär dock inte att Sverige kan bortse från risken. Nilsson säger att Ryssland snabbt skulle kunna ändra sin avsikt, identifiera svenska mål och även genomföra angrepp här.
Hans besked är därför att Sverige måste vara förberett på en ytterligare upptrappning. Det gäller både myndigheter och andra verksamheter med koppling till Ukrainastödet.
Danmark varnar för sabotageplaner
Varningarna i Sverige kommer samtidigt som Danmark uppger att Ryssland förbereder sabotage mot dansk försvarsindustri. Enligt de danska uppgifterna är verksamheter med koppling till landets militära stöd till Ukraina särskilt berörda.
Den danska säkerhetspolisen PET uppger att vanliga invånare kontaktas och erbjuds olika typer av uppdrag. Det kan exempelvis röra sig om att fotografera en lagerbyggnad eller att lämna uppgifter om vilka tider en fabrik tar emot leveranser.
Uppdragen kan enligt PET även omfatta anlagda bränder, med risk för omfattande följder. Säkerhetspolisen säger sig ha avslöjat ryska underrättelsetjänster medan angrepp som låg nära i tiden förbereddes, enligt uppgifter från TT.
De danska uppgifterna visar hur personer utan en tidigare tydlig koppling till underrättelseverksamhet kan kontaktas för att utföra avgränsade uppgifter. Exemplen sträcker sig från informationsinhämtning om byggnader och leveranser till handlingar som kan leda till allvarliga skador.
För svensk del ligger fokus enligt Must på att skydda stödet till Ukraina och de aktörer som deltar i det. Samtidigt kvarstår bedömningen att andra delar av Europa i nuläget är mer prioriterade mål för rysk hybridkrigföring.
