Sverige har vid flera tillfällen kritiserats av FN för att inte ge samiska rättigheter ett tillräckligt skydd vid planeringen av nya gruvor. Näringsminister Ebba Busch (KD) avfärdar kritiken och säger att FN har fel.
I norra Sverige finns flera planerade gruvprojekt där gruvintressen står mot samiska intressen. Rennäringen omfattas av FN-deklarationer om urfolks rättigheter som Sverige har ställt sig bakom, men enligt FN lever landet inte upp till de krav som följer av deklarationerna.
Christina Allard, professor i rättsvetenskap och tidigare expert i Renmarkskommittén, säger att kritiken har kommit från flera olika delar av FN-systemet. Den har enligt henne riktats både mot hanteringen av enskilda gruvprojekt och mot den svenska lagstiftningen.
Forskare ser skillnad mellan lag och internationell rätt
Även en ny forskarrapport pekar på brister i samernas möjligheter att påverka gruvprojekt. Rapportens slutsats är att den svenska konsultationslagen i praktiken inte ger samerna tillräckligt inflytande.
Rasmus Klöcker Larsen, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute, beskriver skillnaden mellan svensk lagstiftning och internationell rätt som betydande. Kritiken gäller därmed inte enbart hur enskilda projekt hanteras, utan också de rättsliga förutsättningarna för samiskt inflytande.
Samtidigt finns ett brett politiskt stöd för att göra det enklare att öppna och driva gruvor. Sex av riksdagens åtta partier vill underlätta för gruvnäringen, medan flera partier inom Tidösamarbetet vill minska rennäringens inflytande.
Ny gruva planeras i Kiruna
En av de aktuella konflikterna finns i Kiruna. Det statliga gruvbolaget LKAB planerar där en ny stor gruva vid Per Geijer. Området rymmer EU:s största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, som bland annat har betydelse för den gröna omställningen.
Gruvplanerna berör samtidigt mark som används inom renskötseln. Renarnas vandringsleder har stegvis blivit mer begränsade i takt med att gruvverksamheten och staden har vuxit. I dag återstår på vissa platser en led som bara är omkring 50 meter bred.
Det är vid denna smala passage som den nya gruvan planeras. Gabna sameby bedömer att projektet skulle göra det mycket svårt att fortsätta bedriva traditionell renskötsel.
Samebyns ordförande Lars-Marcus Kuhmunen beskriver utvecklingen som ett kulturellt folkmord. Han pekar på att LKAB är ett statligt bolag och anser därför att staten bär ansvaret för situationen.
Busch tillbakavisar kritiken
Ebba Busch reagerar kraftigt på Kuhmunens beskrivning och kallar anklagelsen mycket grov. Enligt näringsministern håller Sverige en hög nivå när det gäller ursprungsbefolkningens rättigheter.
Busch delar inte heller bilden av att Sverige återkommande kritiseras av FN för bristande hänsyn till samerna. Hon säger att hon inte känner igen den beskrivningen och framhåller att samiska intressen alltid finns med när beslut om gruvor fattas.
När hon ställs inför uppgiften att FN anser att svensk lag inte motsvarar kraven i den urfolksdeklaration som Sverige har skrivit under, avvisar hon även det påståendet.
– Då har FN fel, säger Ebba Busch.
Konflikten kring Per Geijer sammanför flera motstående intressen. På samma plats finns både en stor fyndighet av råvaror som används i den gröna omställningen och en kvarvarande vandringsled som Gabna sameby anser vara viktig för den traditionella renskötselns fortsättning.
