AI, villkoren för kulturarbetare och principen om avstånd mellan politik och konst stod i centrum när riksdagspartiernas kulturpolitiska talespersoner möttes på Moderna Museet i Stockholm. Debatten arrangerades under tisdagskvällen med företrädare för flera organisationer inom kulturlivet.
Statens stöd till kulturen, utvecklingen inom artificiell intelligens, arbetsförhållanden för konstnärligt verksamma och den konstnärliga friheten hörde till de frågor som behandlades under kvällen.
Utöver partiernas kulturpolitiska företrädare deltog representanter för Konstnärernas Riksorganisation, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund. Deras roll var att ställa följdfrågor och föra fram kulturlivets perspektiv efter politikernas diskussioner.
Olika vägar för stöd i AI-frågan
Alla partier ansåg att mer behöver göras för att stärka kreativa utövare i relation till AI. Däremot skilde sig förslagen åt när det gällde hur ett sådant stöd bör utformas.
Socialdemokraternas Björn Wiechel lyfte Danmark som förebild och pekade på landets upphovsrättsnämnd som en modell för vägledning och stöd. Sverigedemokraternas Alexander Christiansson föreslog i stället att en särskild minister med ansvar för AI ska införas, med syftet att samla kompetens på området.
Vänsterpartiet betonade att staten bör agera föredöme i sin egen användning av tekniken. Vasiliki Tsouplaki framhöll att myndigheter inte bör använda AI i stället för att anlita fotografer och illustratörer.
Debatt om politisk påverkan på kulturen
Diskussionen blev mer skarp när ämnet kom in på konstnärlig frihet och den så kallade principen om armlängds avstånd. Principen innebär att politiken ska sätta ekonomiska ramar och övergripande mål, men inte avgöra vilket konkret konstnärligt innehåll som ska få stöd eller visas.
Enligt principen ska bedömningar av konstnärligt innehåll i stället göras av fristående sakkunniga, kulturinstitutioner och konstnärer. Syftet är att minska risken för politisk styrning av konsten.
Centerpartiets Catarina Deremar tog upp att principen kan vara svårare att upprätthålla i kommuner och regioner än på nationell nivå. Hon beskrev situationen för en fritidspolitiker i en kulturnämnd när bibliotek får kritik för en utställning.
Liberalernas Malin Danielson sade att politiker kan hålla sina egna uppfattningar för sig själva och framhöll att kultur måste kunna väcka reaktioner som en del av yttrandefriheten.
Kritik mot utvecklingen i Stockholm
I slutet av debatten fick publiken ställa frågor. På frågan om vilken plats kulturen ska ha i samhället tog Kristdemokraternas Nike Örbrink upp utvecklingen i Stockholm.
Hon uttryckte frustration över att hon upplever att den icke-kommersiella kultur som skaver trängs undan från staden. Örbrink efterlyste slopade bullerregler och riktade även kritik mot Statens fastighetsverk, som hon ansåg begränsar kulturlivet i huvudstaden.
Debatten omfattade fyra ämnen och gav både politiker och företrädare för kulturlivet möjlighet att redogöra för sina olika utgångspunkter i frågor om kulturens villkor, finansiering och frihet.
