På tre veckor utsattes 31 personer i Sydsverige för så kallad fysisk vishing. Bedrägerimetoden innebär att någon först ringer under falsk identitet och därefter söker upp den utsatta personen i hemmet.
Det är ofta äldre som blir måltavlor. Bedragaren kan genom telefonsamtalet försöka vinna personens förtroende innan någon dyker upp vid dörren. De som luras riskerar att bli av med både pengar och ägodelar.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tog upp utvecklingen vid ett besök i Växjö. Han anser att äldre människor ska kunna svara i telefon utan att känna rädsla för att utsättas för brott.
Polisen väntade i bostaden
I ett fall i Ljungby blev en äldre person uppringd av någon som påstod sig företräda ett försäkringsbolag. Personen fattade misstankar och kontaktade polisen.
När den misstänkte bedragaren senare kom till bostaden fanns poliser redan på plats och väntade. Händelsen visar hur fysisk vishing kan inledas på distans men fortsätta genom att bedragaren eller någon annan söker upp den uppringda personen.
Alla fall får dock inte samma utgång. Personer som tror på den falska identiteten kan förlora pengar eller föremål när någon väl kommer till deras hem.
Vill att fler poliser ska kunna agera snabbt
Enligt Gunnar Strömmer kan fler poliser med möjlighet att ingripa snabbt vara en del av lösningen. Han pekar samtidigt på att även företag inom bank- och försäkringssektorn har ett ansvar för att stärka skyddet för människor som riskerar att utsättas.
Regeringen har enligt justitieministern krävt att bankerna ska arbeta tillsammans med polisen för att öka säkerheten i systemen. Syftet är att göra det svårare för kriminella att genomföra telefonbedrägerier.
Strömmer uppger att vinsterna från telefonbedrägerier har minskat med 40 procent. Trots nedgången anser han att antalet människor som fortfarande drabbas är alltför stort.
Uppgiften om 31 utsatta gäller tre veckor under augusti och avser Sydsverige. Siffran omfattar den variant av telefonbedrägeri där kontakten följs av att en person kommer till offrets dörr.
Många berättar inte om bedrägeriet
Justitieministern framhåller också att det finns ett omfattande mörkertal. Enligt honom avstår många äldre från att berätta att de har blivit lurade, även för personer i den egna familjen.
Han beskriver det som en kränkande upplevelse som kan få den drabbade att känna sig förlöjligad och förnedrad. Att vissa inte berättar om händelsen innebär att alla fall inte blir kända.
Problemet handlar därför både om att stoppa bedrägerierna och om att skapa trygghet för dem som riskerar att utsättas. Strömmer vill se insatser från såväl polisen som bankerna och försäkringsbolagen för att minska möjligheterna för bedragare att lyckas.
