Regeringen har fattat beslut om Sveriges första nationella strategi för underrättelseverksamheten. Strategin omfattar bland annat Säkerhetspolisen, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Försvarets radioanstalt och den planerade utrikes underrättelsemyndigheten UND.
Den svenska underrättelseverksamheten har länge präglats av sekretess och begränsad insyn. I den nya strategin lyfter regeringen samtidigt behovet av att underrättelsesamhället ska kommunicera mer öppet med både allmänheten och andra aktörer som har betydelse för Sveriges säkerhet.
I förordet till strategin skriver statsminister Ulf Kristersson att det förändrade säkerhetsläget, den större tillgången till öppna källor och Sveriges medlemskap i Nato är skäl till en ökad öppenhet. Sverige försvarar enligt förordet nu sin säkerhet tillsammans med 31 andra allierade i Nato.
Mer kontakt med företag och innovationsmiljöer
Den ökade öppenheten ska bland annat märkas genom ett närmare samarbete med näringslivet, startupföretag och riskkapitalbranschen. Strategin pekar särskilt på artificiell intelligens och innovation som områden där sådana kontakter ska utvecklas.
Regeringen betonar också att syftet med underrättelseverksamheten behöver förklaras tydligare. Kommunikation med allmänheten och med andra centrala aktörer beskrivs som viktig för att ytterligare stärka den svenska säkerheten.
Strategin innebär därmed inte bara ett fokus på hur information samlas in och analyseras, utan också på hur underrättelseverksamheten ska förankras och förklaras. Det framgår att underrättelsesamhället ska kunna samverka med aktörer utanför de traditionella myndighetsstrukturerna, särskilt inom områden där ny teknik och innovation får större betydelse.
Underlag för nationella beslut
Ett uttalat mål i strategin är att det svenska underrättelsesamhället ska ta fram underlag som kan användas i det nationella beslutsfattandet. Det handlar om att bidra med information, kunskap och förståelse som användarna av underrättelser inte kan få fram på andra sätt.
Strategin beskriver detta som att skapa underlag som går att agera utifrån. Underrättelseverksamheten ska därmed vara inriktad på att ge beslutsfattare bättre möjligheter att hantera frågor som berör svenska intressen och säkerhet.
En annan del gäller utvecklingen av så kallad underrättelsediplomati. Med det avses att underrättelseinformation eller relationer inom underrättelseområdet ska kunna användas för att främja svenska intressen.
Fyra myndigheter pekas ut
I strategin används benämningen det svenska underrättelsesamhället för den samlade svenska underrättelseverksamheten. Fyra myndigheter anges som kärnmyndigheter: Säkerhetspolisen, Must, UND och FRA.
UND är den nya utrikes underrättelsemyndighet som ingår i regeringens större reformarbete på området. Myndigheten är tänkt att överta flera av Musts centrala uppgifter.
Förslaget om UND har samtidigt mött kritik från experter och oppositionen. Kritiken har handlat om att förändringen drivs fram i ett för högt tempo och att detta kan innebära risker i ett känsligt säkerhetsläge.
Den nya strategin samlar regeringens inriktning för underrättelseverksamheten i en nationell ram. Den lyfter behovet av fortsatt sekretess i verksamheten samtidigt som den pekar på större öppenhet, teknisk utveckling, samverkan och internationella relationer som viktiga delar av arbetet framåt.
