Örebropartiets Markus Allard siktar på att ta sig in i riksdagen genom Örebro läns valkrets. Vägen bygger på den särskilda regel som kan ge ett parti fasta mandat om det når minst 12 procent i en och samma valkrets.
Markus Allard är företrädare för Örebropartiet och har blivit uppmärksammad för sitt sätt att uttrycka sig i den lokala politiken. Han sitter i både kommunfullmäktige och regionfullmäktige i Örebro, men har samtidigt hamnat i konflikt med i stort sett samtliga andra partier på orten.
Under ett möte med SVT i Örebro säger Allard att han ser möjligheten att få en avgörande roll som särskilt betydelsefull. Han beskriver en sådan position som något som skulle få tydliga konsekvenser.
Konfrontativ stil i lokalpolitiken
Allard använder ett språk som enligt SVT skiljer sig från vad som vanligtvis hörs från politiker i offentliga debatter. Han har återkommande svurit och riktat förolämpningar mot politiska motståndare, vilket både har bidragit till hans kändisskap och till hans ansträngda relationer med andra partier i Örebro.
När SVT träffar honom i Rådhuset inför en intervju reagerar han först irriterat på att också Dagens ETC väntar i receptionen. Han misstänker inledningsvis att redaktionerna har kommit tillsammans, men lugnar sig sedan när han får veta att så inte är fallet.
I intervjun riktar Allard också kritik mot vad han beskriver som ett avstånd mellan språkbruket i Stockholm och hur människor talar i andra miljöer. Han menar att hans videoklipp får stor spridning eftersom de uppfattas spegla ett annat sätt att tala än det han förknippar med etablerade institutioner.
Regeln kan ge fasta mandat
Sverige är uppdelat i 29 valkretsar vid riksdagsval. Ett parti som når minst 12 procent av rösterna i en enskild valkrets får delta i fördelningen av de fasta mandaten i just den valkretsen.
Det är denna möjlighet som Allard vill använda för att nå riksdagen. Modellen innebär att ett parti inte nödvändigtvis behöver ha ett starkt stöd i hela landet för att kunna bli aktuellt för fasta mandat, utan kan kvalificera sig genom ett tillräckligt högt resultat lokalt.
Hittills har inget parti kommit in i riksdagen genom denna regel. Kristdemokraterna var nära 1988, då partiet med Alf Svensson fick 10,8 procent i Jönköpings län, men resultatet nådde inte upp till den nivå som krävs.
Stöd för mindre partier i mätningar
Inför riksdagsvalet har kategorin övriga partier haft ett relativt högt stöd i SVT/Verians mätningar i valkretsen Örebro län. Mellan maj och augusti har andelen varierat från 3,5 till 6 procent.
Siffrorna går dock inte att direkt översätta till stöd för Örebropartiet, eftersom kategorin omfattar fler partier. Vid riksdagsvalet 2022 fick Örebropartiet omkring 2 procent av rösterna i valkretsen Örebro län.
På kommunnivå har partiet samtidigt visat starkare siffror i en mätning. Novus och Nerikes Allehanda redovisade i maj en undersökning där Örebropartiet skulle ha blivit kommunens näst största parti om valet hade hållits då.
För att Allards riksdagsplan ska bli verklighet krävs dock att Örebropartiet når 12 procent i valkretsen Örebro län. Det skulle innebära en tydlig ökning jämfört med partiets resultat i riksdagsvalet 2022.
