Kaga kyrka utanför Linköping kan vara den äldsta stenkyrkan på Östgötaslätten. En ny analys av kyrkans takvirke daterar byggnaden till vintern mellan 1115 och 1116.
Den nya dateringen presenteras inför årets Arkeologidag, som arrangeras på söndag på flera håll i landet. I Östergötland är Kaga kyrka ett av besöksmålen.
Undersökningen bygger på dendrokronologi, en metod där träets årsringar används för att avgöra när träden fälldes. Analysen har genomförts vid Lunds universitet tillsammans med timmermannen och byggnadsforskaren Mattias Hallgren.
Prover från takbjälkarna visar att virket höggs under vintern 1115–1116. Enligt resultaten blev kyrkans torn klart omkring två decennier senare.
Förändrar bilden av kyrkans tillkomst
Eva Nyström Tagesson, stiftsantikvarie i Linköpings stift, säger att dateringen får betydelse för berättelsen om kyrkobyggandet i området.
– Vi har landat i att den kan vara från 1115-1116. Det innebär att vi skriver om kyrkobyggnadshistorien här, säger hon.
En tradition har tidigare knutit Kaga kyrka till kung Sverker den äldre. Enligt den uppgiften ska han ha låtit bygga kyrkan och invigt den år 1137. I samma berättelse sägs hans far Kol, även kallad Cornube Kolsson, ha döpts, avlidit och begravts i kyrkan i samband med invigningen.
Med den tidigare datering som nu framkommer kan rollerna i byggandet behöva tolkas annorlunda. Eva Nyström Tagesson bedömer att Kol sannolikt stod bakom själva kyrkobyggnaden, medan Sverker kan ha ansvarat för tornet.
– Men nu visar det sig nog att det är hans pappa Kol som har byggt själva kyrkobyggnaden, medan Sverker står för tornet, säger hon.
Stenbyggen var ny teknik
Att uppföra kyrkor i sten var en ny byggnadsteknik under det tidiga 1100-talet. Göran Tagesson, docent i historisk arkeologi vid Uppsala universitet, pekar på att det krävdes särskild kunskap för arbetet.
– Så stenhuggarna och stenbyggmästare måste ha kallats in från utlandet, säger han.
Dateringen av takvirket ger därmed ett nytt underlag för förståelsen av när och hur den tidiga stenkyrkoarkitekturen etablerades på Östgötaslätten.
Brännmärken i takbjälkarna
Kyrkan har inte drabbats av någon brand under sina omkring nio sekel. Trots det finns små brännmärken på flera av takbjälkarna.
Enligt Eva Nyström Tagesson har märkena en koppling till medeltida föreställningar om skydd. De var avsedda att värja byggnaden mot både onda krafter och eldsvådor.
– Det är magiska brännmärken. De skulle skydda mot ont och mot bränder, säger hon.
Besökare kan ta del av den nya forskningen om Kaga kyrka under Arkeologidagen på söndag.
