Polisen använde preventiva tvångsmedel mot 698 personer under 2025. Det var en ökning med 48 procent jämfört med året före, då metoderna användes mot 472 personer.
Preventiva tvångsmedel innebär att myndigheter i hemlighet kan övervaka personer för att försöka hindra allvarliga brott innan de har genomförts. Till metoderna hör bland annat hemlig avlyssning, kameraövervakning och övervakning av elektronisk kommunikation.
Skillnaden mot en vanlig brottsutredning är att det inte behöver finnas en misstanke om ett specifikt brott. Syftet är i stället att kunna ingripa innan brottsligheten har konkretiserats.
Lagändringar gav större möjligheter
I oktober 2023 ändrades reglerna för att ge polisen möjlighet att använda preventiva tvångsmedel i fler situationer. Möjligheterna har därefter utvidgats ytterligare.
Före den första lagändringen användes metoderna mot 66 personer under 2023. Året därpå steg antalet till 472, och under 2025 omfattades 698 personer.
Emil Eisersjö, biträdande chef vid Noas underrättelseenhet, beskriver syftet som att stoppa brott innan det finns en konkret gärning att utreda. Han pekar särskilt på användningen i samband med kriminella nätverk, bland annat av den typ som finns i Södertälje.
Kritik mot integritetsingrepp
Regeländringarna har kritiserats av bland andra Advokatsamfundet, Justitieombudsmannen och Svea hovrätt. Kritiken har bland annat handlat om att metoderna kan innebära omfattande ingrepp i den personliga integriteten och att effekterna av de nya reglerna är svåra att bedöma.
En statlig utredning arbetar med att granska vilken nytta preventiva tvångsmedel har och vilka följder de får för den personliga integriteten. Utredningen ska redovisas 2027.
Enligt Emil Eisersjö görs alltid en bedömning av behovet innan tvångsmedel används. Besluten prövas av åklagare, och han välkomnar den pågående utredningen.
Exempel från polis och tull
Polisen har tidigare använt preventiva tvångsmedel i ett ärende under våldsvågen i Stockholm 2023. Då fick myndigheten uppgifter om en man som nyligen hade frigivits efter ett straff för allmänfarlig ödeläggelse och som enligt uppgifterna sålde termosbomber till kriminella nätverk.
Genom övervakningen kartlades mannens kontakter inom den organiserade brottsligheten. Han greps senare på bar gärning för narkotikabrott. Polisen bedömde att nätverken därmed hindrades från att få tillgång till hans kunskap om termosbomber.
I ett annat fall användes metoden mot en central person i ett kriminellt nätverk där det fanns uppgifter om en möjlig kommande vedergällning. Genom preventiva tvångsmedel och spaning hittade polisen en lägenhet som kopplades till personen. Personen frihetsberövades senare för annan brottslighet, och polisen bedömde att en hämndaktion sannolikt hade kunnat förhindras.
Tullverket har också använt metoderna i ärenden om vapensmuggling och kokainsmuggling. I ett fall med vapen från ett nordiskt grannland uppgav Tullverket att övervakningen var avgörande för att upptäcka och stoppa fortsatt smuggling. I ett annat ärende bidrog uppgifter till en förundersökning och flera beslag av kokain.
Möjlighet även för barn under 15 år
Från oktober 2025 fick polisen även möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Under årets sista tre månader användes hemlig avlyssning mot fyra barn och hemlig övervakning av elektronisk kommunikation mot 30 barn.
Inget barn under 15 år övervakades däremot med preventiva tvångsmedel under 2025.
