Johan Asplunds föräldrar har lämnat in en ansökan om fem miljoner kronor i ersättning från staten. De hänvisar till den skada och det lidande som de anser sig ha drabbats av efter att Thomas Quick felaktigt tog på sig ansvaret för sonens försvinnande.
Ansökan gäller ersättning enligt principen ex gratia och har riktats till regeringen. Ärendet ska handläggas av Justitiedepartementet.
Anna-Clara och Björn Asplund företräds av advokaten Kerstin Koorti. Enligt Anna-Clara Asplund är ansökan familjens sista juridiska möjlighet att få upprättelse efter det som Quickskandalen inneburit för dem.
Försvann i Sundsvall
Johan Asplund var elva år när han försvann i Sundsvall den 7 november 1980. Efter snart 46 år är det fortfarande oklart vad som hände honom.
Fallet har en ovanlig rättslig historia. Två personer har i skilda processer dömts för att ha fört bort och dödat Johan, men båda blev senare frikända.
Den senare av dem var Thomas Quick, som numera heter Sture Bergwall. Under terapisamtal 1993 började Quick berätta att han låg bakom Johans försvinnande. Han dömdes senare för mordet på Johan Asplund i Sundsvalls tingsrätt i juni 2001.
Erkännandena drogs tillbaka
Fallet med Johan Asplund var ett av sammanlagt åtta ouppklarade mord som Thomas Quick dömdes för efter egna erkännanden. Några år efter domen uppgav Quick i en intervju att berättelserna var påhittade och att han inte hade begått något av de mord han dömts för.
De fällande domarna vilade på Quicks erkännanden. När dessa inte längre fanns kvar som grund följde en resningsprocess som pågick under flera år. Quick frikändes från samtliga morddomar, och 2012 frikändes han formellt från mordet på Johan Asplund.
Föräldrarna uppger att de under närmare 20 år levde med att Quick felaktigt hade tagit på sig skulden för sonens försvinnande. Det är detta de nu vill ha ersättning för.
Tidigare ansökan fick avslag
Det är inte första gången Anna-Clara och Björn Asplund söker ersättning från regeringen med anledning av Quickskandalen. De lämnade in en ansökan även 2017, men fick avslag året därpå.
Vid den tidigare prövningen konstaterades allvarliga brister i förundersökningen och rättegångarna. Trots det beviljades ingen ersättning. Anna-Clara Asplund sade då att motiveringen betonade behovet av särskild försiktighet när det gäller att bevilja skadestånd, bland annat med hänvisning till att andra personer i liknande situationer annars kan ansöka om ersättning.
Frivillig ersättning
Ex gratia är ett latinskt uttryck som innebär att en utbetalning görs av nåd eller god vilja. Staten, en myndighet eller ett företag kan då välja att betala ersättning frivilligt utan att det finns en laglig skyldighet att göra det.
En sådan utbetalning innebär inte heller att den som betalar erkänner ansvar. Staten har tidigare fattat beslut om ersättning av detta slag i flera olika sammanhang.
I juni 2026 fick Thomas Allgén och Teet Härm två miljoner kronor var i ex gratia-ersättning efter att ha pekats ut i da Costa-målet. År 2022 beviljades Robin Dahlén och Christian Karlsson en miljon kronor var efter att felaktigt ha pekats ut för dödandet av fyraårige Kevin i Arvika 1998.
Ex gratia-ersättning har även beslutats för transpersoner som tvångssteriliserades i samband med byte av juridiskt kön, för vissa personer som drabbades av narkolepsi efter vaccinering mot svininfluensa samt för personer som utsatts för vanvård eller allvarliga övergrepp under placering på barnhem eller i fosterhem.
