**Försvarsmakten befinner sig i sin största tillväxtfas på flera decennier. I år rycker den största kullen värnpliktiga på 20 år in, samtidigt som myndigheten bygger ut förband, utbildningar och infrastruktur runt om i landet.**
Bakgrunden är det försämrade säkerhetsläget i Europa, Sveriges medlemskap i Nato och de politiska besluten om att stärka det militära försvaret. Efter många år av neddragningar och omställningar växer nu organisationen snabbt. Fler unga kallas till mönstring, fler tas ut till grundutbildning och behovet av officerare, instruktörer och civil personal ökar.
Årets värnpliktskull markerar en tydlig förändring jämfört med tidigare år. Efter att värnplikten lades vilande 2010 återinfördes den 2017 i begränsad omfattning. Sedan dess har antalet successivt ökat. Nu är volymerna tillbaka på nivåer som inte setts sedan början av 2000-talet.
Tillväxten märks på flera håll i landet. Regementen som tidigare lagts ned har återetablerats eller håller på att byggas upp, samtidigt som befintliga förband får fler utbildningsplatser. Det handlar inte bara om soldater utan också om logistiker, tekniker, sambandspersonal, sjukvårdare och andra funktioner som krävs för att en större krigsorganisation ska fungera.
För de värnpliktiga innebär det ett år av intensiv utbildning. De flesta genomför mellan nio och elva månaders grundutbildning, beroende på befattning. Under utbildningen tränas de i bland annat vapentjänst, sjukvård, fältliv, stridsteknik och fysisk uthållighet. Många placeras därefter i krigsförband och kan kallas in till repetitionsövningar längre fram.
Samtidigt innebär den snabba expansionen stora utmaningar. Försvarsmakten behöver fler utbildade befäl för att kunna ta emot växande kullar, och på flera platser krävs nya kaserner, övningsfält, fordon, materiel och annan utrustning. Även kommuner påverkas när militära etableringar växer och fler människor under perioder vistas på orterna.
Intresset för totalförsvaret har ökat kraftigt sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Försvarsviljan uppges vara hög i flera mätningar, och fler unga ser värnplikten som en möjlighet att bidra till landets säkerhet, men också som en chans till utbildning, gemenskap och personlig utveckling.
Sveriges inträde i Nato har ytterligare förändrat förutsättningarna. Försvarsmakten ska inte bara kunna försvara Sverige, utan också bidra till alliansens gemensamma försvar. Det ställer krav på högre beredskap, större förband och förmåga att samarbeta med andra länders militära styrkor.
Den växande värnplikten ses därför som en central del i återuppbyggnaden av det svenska försvaret. Målet är att successivt stärka krigsorganisationen under kommande år. Om utvecklingen fortsätter väntas ännu fler unga kallas till mönstring och fler genomföra grundutbildning framöver.
Försvarsmaktens expansion beskrivs som långsiktig. Det handlar om att bygga upp en organisation som kan möta ett mer osäkert omvärldsläge under många år framåt. Årets rekordstora kull värnpliktiga blir därmed inte bara en symbol för ett växande försvar, utan också en konkret del av Sveriges nya säkerhetspolitiska verklighet.
