Anlagda bränder, cyberattacker och drönare som korsar gränser. Flera europeiska säkerhetstjänster varnar nu för att Ryssland trappat upp en kampanj av provokationer och sabotage riktade mot länder som stödjer Ukraina.
Enligt uppgifter från myndigheter i flera Natoländer handlar det om en växande gråzonsaktivitet: händelser som var för sig kan framstå som isolerade, men som tillsammans beskrivs som en del av ett bredare mönster. Målet uppges vara att skapa oro, testa beredskap och sätta press på europeiska regeringar.
Under året har misstänkta anlagda bränder rapporterats vid lagerlokaler, transportnav och industrier med koppling till försvarsmateriel eller leveranser till Ukraina. I flera fall utreds om personer kan ha rekryterats via mellanhänder för att genomföra dåden. Säkerhetsexperter menar att metoden gör det svårt att direkt knyta attackerna till en statlig aktör.
Samtidigt har cyberangrepp mot myndigheter, energibolag, banker och mediehus fortsatt att öka. Angreppen har omfattat överbelastningsattacker, intrångsförsök och informationsoperationer där falska uppgifter sprids i sociala medier. Enligt bedömare är syftet inte alltid att slå ut samhällsfunktioner helt, utan lika ofta att skapa osäkerhet och minska förtroendet för institutioner.
Även drönarincidenter har väckt oro. Obemannade farkoster har observerats nära flygplatser, militär infrastruktur och känsliga anläggningar. I vissa fall har drönare eller robotar färdats in över gränser i samband med ryska attacker mot Ukraina, vilket lett till höjd beredskap i angränsande länder.
Europeiska regeringar har på senare tid skärpt tonen. Flera länder pekar ut Moskva som ansvarigt för en allt mer aggressiv hybridstrategi, där militära hot kombineras med sabotage, spionage och påverkansoperationer. Ryssland har återkommande avvisat anklagelserna och beskrivit dem som politiskt motiverade.
Säkerhetstjänster varnar för att provokationerna kan fortsätta så länge kriget i Ukraina pågår och stödet från väst består. Bedömningen är att Ryssland vill visa att det finns ett pris för militärt, ekonomiskt och politiskt stöd till Kiev, utan att nödvändigtvis utlösa en direkt militär konfrontation med Nato.
I Sverige följs utvecklingen noga av Säkerhetspolisen, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Svenska myndigheter har tidigare varnat för förhöjd risk för sabotage, cyberangrepp och underrättelseverksamhet mot kritisk infrastruktur.
Experter framhåller att hotbilden kräver både stärkt skydd och ökad vaksamhet. Det kan handla om bättre cybersäkerhet, tydligare rutiner vid drönarobservationer och förbättrad samordning mellan polis, militär och civila aktörer. Samtidigt varnas för att överreagera på enskilda händelser utan bevis.
Det som gör gråzonsoperationer svåra att hantera är just osäkerheten. Angreppen sker ofta under tröskeln för krig, med förnekbarhet som central del av strategin. För beslutsfattare innebär det en balansgång: att svara tillräckligt tydligt för att avskräcka, men utan att bidra till ytterligare eskalation.
