Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill inte avsätta statliga pengar till integration om hans parti får sitta i regering. Beskedet innebär en tydlig markering i partiets migrations- och integrationspolitik, där fokus i stället ska ligga på återvandring, skärpta krav och minskad invandring.
Åkesson menar att tidigare integrationspolitik har misslyckats och att nya satsningar riskerar att bli kostsamma utan att ge önskad effekt. Enligt SD-ledaren bör samhällets resurser i stället riktas mot åtgärder som stärker sammanhållningen genom att minska antalet människor som behöver integreras.
Uttalandet väcker reaktioner i den politiska debatten. Kritiker menar att ett stopp för integrationssatsningar skulle kunna försvåra för människor som redan bor i Sverige att lära sig språket, komma in på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhället. De varnar också för att kommuner med stora integrationsutmaningar kan få svårare att klara sitt uppdrag om statligt stöd försvinner.
Företrädare för Sverigedemokraterna har länge hävdat att integration inte kan lösas med fler projekt eller ökade bidrag. Partiet vill i stället se hårdare krav på språkkunskaper, egen försörjning och anpassning till svenska normer och värderingar. Åkessons besked ligger i linje med den hållningen och kan bli en viktig fråga i framtida regeringsförhandlingar.
Frågan om integration har under lång tid varit en av de mest omdebatterade i svensk politik. Regeringar av olika färg har satsat pengar på bland annat språkutbildning, etableringsprogram och arbetsmarknadsinsatser, samtidigt som resultaten ofta har ifrågasatts. Skillnader i sysselsättning, skolresultat och boendesegregation har fortsatt att vara stora mellan olika grupper.
Om Sverigedemokraterna skulle få direkt inflytande över regeringspolitiken kan beskedet innebära en kraftig kursändring. Det skulle också ställa samarbetspartier inför svåra avvägningar, särskilt om de vill behålla eller utveckla befintliga integrationsinsatser.
Debatten väntas fortsätta, inte minst eftersom många kommuner redan i dag efterfrågar tydligare besked om statens ansvar. För kommunerna handlar frågan både om ekonomi och om praktiska möjligheter att hantera skola, arbetsmarknad och sociala insatser i områden där behoven är stora.
